Tänd lägereldar 2016

andris

Andris Zvejnieks är senior konsult på Stratvise AB och aktuell som nätverksledare för Sveriges Kommunikatörers nätverk för kommunikationschefer.   

GÄSTINLÄGG | Idag kan vi nå ut till otroligt många människor, var som helst och när som helst. Det är förstås inget mindre än en teknisk revolution. Paradoxalt nog bidrar den fantastiska möjligheten till nya problem. Ett är att det har blivit svårare att verkligen nå fram till andra människor på riktigt.

Vi är generösa med våra likes och snabba kommentarer och dras till den bekräftelse som sociala medier är så bra på. Men till vilket pris?

Professor Sherry Turkle vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) varnar för att vi, när vi kommunicerar i digitala medier, vänder vår uppmärksamhet mot tekniken i stället för mot varandra. Vår förmåga till empati minskar och detta sker i tider då vi verkligen behöver kunna känna empati. Som det ser ut idag kommunicerar vi mer än någonsin, men vi för allt färre riktiga samtal, menar Sherry Turkle.

Kommunikation betyder bokstavligen att göra gemensamt. Vad krävs för att skapa kommunikation som gör att vi möts i förståelse för varandras perspektiv?

Är det dags att åter tända lägereldar? IRL (in real life) på internetvärldens språk. Värmande, sprakande lägereldar som stimulerar oss att avspänt mötas öga mot öga. Lägereldar som får oss att lyssna intresserat och att själva bli lyssnade på.

På våra arbetsplatser är det förstås svårare att tända eldar, ja ofta direkt olämpligt. Men tänk om vi i våra vanliga arbetsmöten kan skapa något av det som gör kommunikationen kring den fysiska lägerelden så avspänd, så bra? För att nå fram på riktigt behöver vi mötas.

Jag vill hävda att ju mer vi lyckas återskapa lägereldens tillitsfulla närhet och vi-känsla i vår kommunikation, desto effektivare kommer vi att nå fram till varandra. Detta samband är något jag valt att kalla Lägereldsfaktorn.

Se framför dig hur jag nu tänder en virtuell lägereld.

Välkommen kring den till en diskussion om lägerelden som inspirationskälla och hur vi kan skapa effektiv kommunikation i detta nya kommunikationslandskap!

En början kan vara att du funderar över: Vilka lägereldar minns du? Vilka goda samtal minns du där? Hur kändes det att sitta kring elden? Vad kännetecknade de samtal som fördes där? Hur kan vi föra över dessa kvaliteter till våra samtal på jobbet?

/ Andris Zvejnieks
Senior konsult på Stratvise AB och tidigare kommunikationsdirektör i bland annat SAS Sverige och Systembolaget

Exklusivt nätverk för kommunikationschefer

Den 12 januari startar Sveriges Kommunikatörers exklusiva nätverk för kommunikationschefer, där Andris Zvejnieks är nätverksledare. Det finns fortfarande möjlighet att delta i nätverket. För mer information, kontakta Martina Brandt, martina.brandt@sverigeskommunikatorer.se.

Konsumentverkets nya ”Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier”

katarina-ladenfors-2

Katarina Ladenfors, advokat och partner på advokatfirman MarLaw.

GÄSTINLÄGG | I början av december gav Konsumentverket ut en ”Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier”.

Vägledningen ska ge råd till organisationer och till den som marknadsför ett företags verksamhet eller produkter på sin blogg eller i andra sociala medier. Konsumentverket har vid utformningen av vägledningen inhämtat synpunkter från bloggare och representanter från företag som arbetar med bloggare.

Bakgrunden till vägledningen är – enligt Konsumentverket – att man vill hjälpa bloggare och organisationer att göra rätt. Inledningsvis konstateras att de fall där någon mot ersättning gör reklam, för ett företag eller dess varor och tjänster, omfattas av marknadsföringslagen.

Det är viktigt för en bloggare att känna till reglerna som uppställs i marknadsföringslagen. Exempelvis ska en mottagare av marknadsföring omedelbart och på ett enkelt sätt kunna identifiera meddelandet som just marknadsföring och vem som står bakom den, så kallad ”dold marknadsföring” är förbjuden. Därför bör sådana meddelanden tydligt markeras som reklam.

Även om det inte går att säga exakt hur en annonsmärkning ska se ut ger Konsumentverket som förslag på märkning att, t.ex., ange ”reklam” eller ”annons” i början och slutet av ett inlägg. Märkningen kan med fördel vara i ett annat typsnitt än övriga inlägget.

Det är tillåtet att ge sina personliga åsikter om en viss vara eller tjänst men om det sker mot ersättning är det marknadsföring. Ersättningen kan bestå av pengar, varor, tjänster eller någon annan kompensation. Det är inte bara företag som ansvarar för marknadsföring enligt lagen. Ansvar kan även utkrävas av en anställd på företaget som står bakom marknadsföringen, den som marknadsför en produkt eller tjänst för bolagets räkning eller andra som väsentligen har bidragit till marknadsföringen.

En särskilt mottaglig och känslig grupp utgörs av barn och unga. De saknar i regel en vuxens förmåga att kritiskt granska innehåll. Därför måste en användare av något socialt medium reflektera över vilka som följer och läser den information som publiceras. Det är förbjudet att rikta direkta köpuppmaningar till barn. Även indirekta köpuppmaningar är otillåtna, en sådan indirekt uppmaning kan exempelvis bestå i att utge en tidsbegränsad rabattkod eller en uppmaning att barn ska övertala sina föräldrar att köpa en vara.

Sammanfattningsvis syftar vägledningen till att göra företag, bloggare och användare av andra sociala medier uppmärksamma på att de omfattas av samma regler som all annan marknadsföring och att de därför måste reflektera över hur deras material utformas och i vilket syfte.

Den nya vägledningen och mycket mer går vi igenom under Svensk kommunikationsrätt SKR modul 2 som går av stapeln den 3–4 februari 2016 .

 

Katarina Ladenfors
Advokatfirman MarLaw

Nya tider kräver nya tankegångar

martina-brandt-180x180

Martina Brandt, ansvarig för nätverk och mentorprogram på Sveriges Kommunikatörer.

BLOGG | Nya tider kräver nya tankegångar. Som programansvarig för våra mentorprogram kan jag konstatera att den traditionella synen på mentorskap börjar att luckras upp. Förr var en mentor en äldre vis man som lärde upp en ung adept och gav kloka råd. Häromdagen såg jag en annons i SvD om ett omvänt mentorprogram där unga entreprenörer är mentorer åt seniora chefer. Intressant med tanke på att de adepter jag har kontakt med i våra mentorprogram nog skulle tycka att det vore märkligt om de fick en mentor som är yngre eller har samma befattning som de själva.

En modern mentor är en person som stiger in som handledare, bollplank och processledare tillsammans med en person som behöver reflektera över sin egen och sin verksamhets utveckling. Det handlar inte längre om kunskapsöverföring i sin endimensionella bemärkelse. Det är inte längre kunskapsöverföring som är i fokus utan den ömsesidiga dialogen i relationen mellan mentor och adept. Ofta uppstår en relation som utvecklar båda parterna. Det innebär i praktiken att en mentor skulle kunna vara äldre, yngre eller jämngammal.

Många som söker en mentor vill ha en förebild att se upp till. De flesta vill ha någon som anses ha gjort en lyckad karriär, är känd eller högt uppsatt, och för många är det fortfarande viktigt med titel. Ibland kan det då vara nödvändigt att tänka till och fundera över vad som är det egentliga behovet. Är det viktigare att sola sig i glansen av sin kända mentor än att själv utvecklas? Enligt min erfarenhet är det är inte alltid de kända mentorerna, eller de med finaste titel, som är bäst. Mentorns personlighet och intresse för sin adept är betydligt viktigare än befattning och status.

Hur ska då en bra mentor vara? Och varför är det så utvecklande att ha en mentor?

Till att börja med är det en fantastisk upplevelse att få ventilera det man står inför med en person som är helt närvarande. Mentorn blir ett oberoende bollplank som ger vägledning och stöd, något som kan vara svårt att få av sin chef eller sina kollegor. Mentorn ska vara bra på att lyssna och vara genuint intresserad av andras utveckling. Det kan handla om att förändra beteende, utmana tankar och tänja de personliga gränserna. Inte sällan diskuteras balans mellan jobb och privatliv och adepten ges tillfälle att stanna upp reflektera. Just möjlighet till reflektion och eftertanke är något som ofta prioriteras bort i den stressiga vardagen.

Vad är då skillnaden mellan en mentor och en coach? Coachen har oftare fokus på den personliga utvecklingen och ställer frågor utan att dela med sig av sina egna erfarenheter. En mentor däremot fokuserar oftare på karriär och verksamhetsutveckling och kommer gärna med personliga inspel utifrån egna erfarenheter.

När jag för samman dig som vill gå mentorprogrammet med en mentor så utgår jag från din tidigare erfarenhet, dina mål och din vision. Det är viktigt med trovärdighet och tillit till den som väljer ut mentorn då förväntningarna alltid är höga. Sveriges Kommunikatörer har hittills genomfört 17 mentorprogram och jag vågar påstå att vi är en pålitlig mentorförmedlare. Med 7000 medlemmar och med mångåriga relationer med kommunikativa ledare har vi kontaktar i alla sektorer och kan hitta den perfekta matchningen oavsett var du befinner dig idag.

Hur står det till med din egen utveckling? Kanske är det läge att skaffa en mentor under det kommande året?

 

Martina Brandt, ansvarig för nätverk och mentorprogram på Sveriges Kommunikatörer.

 

Årets magnifika kunskapsresa

Falkheimer-Jesper

Jesper Falkheimer, programledare CEP, annars professor i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

GÄSTINLÄGG | Sedan detta år har jag haft förmånen att leda föreningens främsta ledarskapsprogram Communication Executives Program, kallad CEP i folkmun. För några veckor sedan diplomerades årets deltagare och i februari inleds nästa kunskapsresa. För det är verkligen en kunskapsresa för deltagarna. Programmet erbjuds för artonde året på raken och totalt har cirka 350 personer, varav många nu har ledande positioner i näringsliv och offentliga organisationer, tagit sig genom de 24 utbildningsdagarna. Sven Hamrefors som skapade programmet 1998 var långt före sin tid. Redan då insåg han kommunikatörers behov av att koppla samman sin kommunikationskompetens med organisations-, omvärlds- och ledningskunskaper. Därmed inte sagt att CEP är ett allmänt ledarskapsprogram. Vi gör allt vi kan för att deltagarna var för sig och tillsammans ska få ett brett och kritiskt perspektiv på kommunikation i organisationer. I praktiken innebär detta att vi i strid ström möter experter som har olika perspektiv och som säger emot varandra. Många av kursledarna kommer från Handelshögskolan i Stockholm och är internationellt ledande inom sina kunskapsområden. Programmet ges i samarbete med Handelshögskolans uppdragsutbildningsbolag IFL, som är rankat som ett av de bästa i Europa. Men vi lyfter också in praktiker med tung erfarenhet och internationella experter. Allra viktigast är deltagarna själva som bidrar till varandras kompetensutveckling.

Grundkonceptet i CEP står fast men givetvis ska programmet uppdateras en del. Jag försöker dels att öka fokus på digitalisering, dels mångfaldsfrågor – som båda har har fått en alltmer central betydelse för samtida organisationer.

När årets CEP avslutades kände nog inte bara jag utan också deltagarna att det var lite sorgligt. Gemenskapen i gruppen blir snabbt stark. Men jag är ganska säker på att årets CEP:are kommer att träffas framöver också. Erfarenheter från tidigare CEP visar att många grupper håller ihop under lång tid och bygger starka nätverk. En gång CEP:are, alltid CEP:are.

Jesper Falkheimer, programledare CEP, annars professor i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

Hur kommer internkommunikatörsyrket förändras?

Foto på Niklas Angmyr

Niklas Angmyr skriver om framtiden för rollen som internkommunikatör. 

GÄSTINLÄGG | Vilka förändringar står internkommunikatörsyrket inför? Min uppfattning är att kommande förändringar är stora. Anledningen stavas ”digitalisering”, och mer specifikt sociala medier och mobilitet. Det faktum att alla människor med tillgång till internet när och var som helst kan ge sin åsikt får speciell relevans för kommunikatörer, externa såväl som interna. I denna post siktar jag in mig på interkommunikatörerna.

Internkommunikationsuppgiften blir annorlunda

Internkommunikatörer har traditionellt ägt kanalerna för informations- och åsiktspridning inom organisation. En interntidning till anställda är inget som kan skapas i en handvändning av vem som helst. Inte heller en kickoff.

Sociala medier och mobilitet omskapar internkommunikatörens arbete. Fortfarande finns en tröskel att dra igång en tryckt interntidning. Men alternativen har så mycket lägre trösklar. Med några få knapptryckningar kan en anställd starta en sluten grupp på det sociala intranätet. Eller en grupp på Facebook. Initiativtagaren är kommunikativ. Och med dessa låga trösklar kan alla medarbetare bli mer eller mindre kommunikativa. Denna förändring pågår redan och kallas kommunikativt ledarskap respektive medarbetskap.

Internkommunikatörens uppgift blir att sänka trösklarna för kommunikation, till exempel genom att införa sociala funktioner i verksamhetens digitala arbetsplats. Det måste också vara internkommunikatörens uppgift att sprida kommunikativ ambition och kompetens till alla medarbetare. Utgångspunkten är att alla medarbetare har något att tillföra inom sin egen profession och inom den verksamhet man arbetar i.

Allt mer unikt arbete, allt mindre rutin

Arbetets innehåll innebär i allt högre grad kunskapshantering, problemlösning, utveckling och eller kvalificerad service av unik engångskaraktär. Övriga arbetsuppgifter blir automatiserade. Under sådana förutsättningar måste det finnas goda processer för att hantera det specifika, unika, i varje uppgift. Medarbetare måste kunna rådgöra med varandra. Team måste göra överväganden utifrån olika intressenters behov. Om den tekniska utvecklingen säger en sak, chefen en annan och kunden en tredje, måste finnas goda möjligheter för teamen att diskutera, tycka, dela med sig, kommunicera, konversera, besluta på ett transparent omdömesgillt sätt.

Kommunikativ samverkan

Kommunikation, i betydelsen att få medarbetare att samverka kring arbetsuppgifter, måste finnas överallt och fungera hela tiden. Konversation, transparenta överväganden, högt i tak, lärande, ifrågasättande, avlärande, reflektion och så vidare måste vara ett naturligt och attraktivt beteende i organisationer som jobbar med kunskapshantering, problemlösning, utveckling eller kvalificerad service. Internkommunikatörer behöver se sig maskinister som går omkring med oljekanna. Deras kompetens ska vara ”smörjmedlet” så att det sker en kommunikativ samverkan inom och mellan alla verksamhetsprocesser för att lösa unika arbetsuppgifter. Internkommunikatörer ska fokusera på prestation eftersom framgång beror på friktionsfri kommunikativ samverkan i en ekonomi som betonar kunskap, unika problem, sociala affärsmodeller och kreativitet.

Läs ”Collaborating in a social era” av Oscar Berg

Det som jag försöker beskriva ovan är kommunikationsuppgiftens förlängning till konversation, dialog, samverkan och prestation. För att tydliggöra vill jag peka på Oscar Bergs bok Collaborating in a social era. Boken är på sätt och vis en instruktionsbok för hur internkommunikatörsyrket behöver utvecklas. Om en organisation behärskar konvergensen mellan kommunikation, konversation, dialog, samverkan och prestation så har den mött utmaningen med digitaliseringen. Jag hoppas boken blir standardlitteratur i kommunikationsutbildningar. Den kan köpas här.

Poängen i boken är det som jag beskrivit ovan. Allt fler yrken kräver dialog, utbyte, samarbete och dylikt. Allt fler yrken har att hantera arbetsuppgifter som är av engångskaraktär, till exempel att lösa en utvecklingsuppgift, ett kundproblem eller hantera avvikelser. De unika uppgifterna blir regel. Ju mer komplext detta unika är, desto mer måste medarbetare konversera, rådgöra och samverka med varandra. Berg använder ordet kollaboration som sammanfattande term.

Kommunikatörsyrkets evolution och förändring

Bergs bok uttalar sig inte specifikt om kommunikatörsyrket men pekar på en kommunikativ evolution, kommunikation som blir interaktion som blir kollaboration, se bild nedan (från sidan 23 i boken). Kollaboration sker när marknadsavdelningar börjar diskutera med kunderna och vars uppfattningar förmedlas inåt i en organisation som medarbetarna diskuterar och agerar utifrån. Kollaboration blir till gagn för produktutveckling, kunder och prestation.

Figur som visar hur du går från kommunikation och interaktion till kollaboration

”Collaboration is the ongoing interaction between two or more people that pursue a single shared goal, for example a team working together in a project to develop a product.” (s 23).

Och fortsätter:

“Communication is the foundation for all types of human-to human interaction and thereby also for cooperation and collaboration. If the communication is poor, a collaboration effort will be less likely to succeed. Conversely, if the communication is efficient and effective, a collaboration effort is more likely to succeed”. (s 24)

I dessa rader ryms uppdraget till framtidens internkommunikatörer. Yrket måste utvecklas så att det stödjer organisationers förmåga till kollaboration. Medarbetare ska ha den personella och organisatoriska förmågan till kollaboration. Internkommunikatörer ska bidra till att det finns funktionella stöd i organisation och teknik. Kommunikatörer måste utveckla arbetssätt, management, teknik, kultur samt förstå kärnprocesser och verksamhetens intressenter. Prestationen är målet, kommunikation och kollaboration medlen.

Kommunikation är ett villkor för kollaboration

Jag sätter stor tilltro till Oscar Bergs beskrivning av hur kollaboration kommer vara avgörande för företags- och organisationers framgång i framtiden. Kommunikativ förmåga blir en allt viktigare förmåga i alla yrkesroller. Kommunikatörer som vill vidare i professionen behöver släppa den trygghet som en medarbetartidning, nyhetsbrev eller sidhantering på intranätet ger. Den framtida internkommunikatören är en fullfjädrad verksamhetsutvecklare som driver prestation.

/ Niklas Angmyr, 
Digital verksamhetsutvecklare, Palorial 

Relaterade bloggposter av Niklas Angmyr

Vill du också skriva på Kommunikatörens blogg?

Har du något ämne som du brinner extra mycket för? Sveriges Kommunikatörer tar löpande emot gästinlägg. Hör av dig till Katarina Ljungdahl, ansvarig digitala kanaler.

Få genomslag med ABC

Foto på Ann Jönsson Lindström

Ann Jönsson Lindström utbildar kommunikatörer i coachning och ledarskap och chefer i kommunikation.

Vilken kommer att bli din viktigaste chefsegenskap i framtiden? Den frågan ställde tidningen Chef för ett år sedan till drygt tusen chefer. Överst hamnade dessa:

  • min förmåga att hantera förändringar
  • min kommunikativa förmåga
  • mitt coachande.

Visst låter det som ljuv musik för en kommunikatör som brinner för att stötta cheferna och utveckla organisationens kommunikativa förmåga? Så hur gör vi då för att utveckla kommunikatörens roll till att bli mer konsultativ och mindre utförande? För att komma med tidigt i förändringsprocesser och anlägga ett strategiskt perspektiv, istället för att springa efteråt och släcka bränder?

På en workshop hos Sveriges Kommunikatörer om att coacha som kommunikatör, sammanfattade vi framgångsfaktorerna som ”kommunikatörens ABC”. Så här tänkte vi:

  • Attityden hos kommunikatörerna är en nyckel. Är vi villiga att släppa kontrollen och låta andra ta ansvar för sådant som tidigare varit våra expertområden? Litar vi på att andra har förmågan att lära sig genom att prova och göra – och att vi kan finnas där som påhejare och uppfångare?
  • Beteende handlar om att i ord och handling visa vad bra kommunikation är. Visa hur man gör för att förklara, översätta, sätta i sitt sammanhang, få med andra på förändringstågen som går allt oftare nuförtiden. Som kommunikatör behöver du vara en god förebild i vardagen.
  • Coachning kan definieras som en samtalsmetodik som leder till lösningar och ofta även till insikter och ansvarstagande. Är det någon gång vi behöver hitta lösningar, motivation så är det i förändringsarbeten. Det handlar om att få andra att vilja ta ansvar – på riktigt och med motivation.

Håller du med? I så fall har jag tre frågor till dig:

  • Vilken attityd behöver du ha för att nå det du vill åstadkomma?
  • Vad behöver du justera i ditt kommunikativa beteende – vad ska du börja, fortsätta, sluta med?
  • Vilka coachredskap behöver du använda för att nå dina och organisationens mål?

De två första frågorna är jag övertygad om att du själv har svaret på. Men för att svara på den tredje kanske du behöver lära mer om coachningens förhållningssätt och verktyg?

Jag får ofta frågan om bra litteratur i ämnet coachning. Jag brukar svara på att min bok inte är klar ännu, men tills vidare kan jag rekommendera två andra lättlästa böcker:

Lycka till – och kom ihåg att det är bättre att göra något pyttelitet som för dig framåt än att ha dåligt samvete för det du borde göra!

/ Ann Jönsson Lindström, Affärscoachen Just DO it. Ann utbildar kommunikatörer i coachning och ledarskap och chefer i kommunikation. Hon är kursledare hos Sveriges Kommunikatörer.

Relaterad kurs

Kommunikatörens ABC – om att få genomslag i organisationen

Men gör något då!

Foto på Jimmy Mannung

Jimmy Mannung är press- och opinionsansvarig på Polisförbundet, sitter i DIK:s förbundsstyrelse och är medlem i Sveriges Kommunikatörer.

GÄSTINLÄGG | Det finns få saker som är så destruktiva för en organisation som när rädslan för att göra fel överstiger rädslan för att inte göra något alls. Ändå är det märkligt hur ofta en sådan atmosfär får råda – år efter år. För mig har det blivit särskilt påtagligt när det gäller digitaliseringens effekter på en verksamhet, men beteendet är förstås inte unikt för den processen. Tvärtom är det av vad jag kan bedöma ett väldigt mänskligt beteende, men ett som vi borde sträva efter att komma bort ifrån.

Ett förslag vore att istället ha följande gyllene regel: ”Gör och lämna in uppgiften snabbt, jämför sedan med facit. Upprepa. Annars blir du som Facit.”. Facit med stort F avser då det klassiska exemplet på ett företag som inte klarade övergången till ny teknik. För oavsett om du jobbar på Facit, Titanic eller någon annan till synes dödsdömd organisation så är det lika sant att de historierna hade kunnat se väldigt annorlunda ut om andra beslut hade tagits längs vägen. Om andra vägar hade testats.

I paniken inför det stora paradigmskiftet tror vi att vi måste göra något stort när vi i själva verket behöver göra något litet många gånger. Vi stänger in oss för att skriva ”The Grand Plan” när vi tvärtom borde gå ut och leka, testa och ha roligt. Det kan säkert kännas lite ovant först, men ”risken” är påtaglig att du snabbt glömmer bort dig och följer med till framtiden av rena farten.

/ Jimmy Mannung, 
Press- och opinionsansvarig på Polisförbundet, Förbundsstyrelsen DIK och medlem i Sveriges Kommunikatörer.

Vill du också skriva på Kommunikatörens blogg?

Har du något ämne som du brinner extra mycket för? Sveriges Kommunikatörer tar löpande emot gästinlägg. Hör av dig till Katarina Ljungdahl, ansvarig digitala kanaler.

Full fart i forskningsprojekt om kommunikativa organisationer

Foto på Rickard Anderson

Rickard Andersson är doktorand inom forskningsprojektet ”Kommunikativa organisationer”. 

GÄSTINLÄGG | Så var hösten återigen här. På Institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds universitet innebär september starten på en spännande tid då vi, i gott samarbete med Sveriges Kommunikatörer och elva organisationer, påbörjar den kvantitativa enkätstudien i forskningsprojektet Kommunikativa organisationer.

Efter att ha läst strategisk kommunikation på både kandidat- och masternivå har mitt intresse för organisationskommunikation vuxit sig starkt, och när jag fick se att det utlysts en doktorandtjänst inom forskningsprojektet Kommunikativa organisationer tvekade jag inte en sekund att söka. Efter en nervös sommar fick jag till slut beskedet – i konkurrens med flera kvalificerade sökande var det jag som fick tjänsten. En underbar nyhet!

Den första perioden på institutionen har varit mycket intensiv på flera sätt. Det är naturligtvis en speciell känsla att under kort tid gå från att vara student, till att se hur det ser ut bakom kulisserna på en institution. Att jag skulle sitta och luncha med professorer var inget jag föreställde mig för några månader sedan! Som nyanställd på ett universitet är det många oskrivna normer att lära sig, och som tidigare student är det såklart nervöst att möta och arbeta med sina tidigare föreläsare. En tanke som har snurrat mer än en gång i huvudet under den första tiden är: När kommer de inse att jag inte kan någonting? Jag har dock blivit väldigt väl mottagen av alla i personalen och snabbt kommit in i gemenskapen på institutionen.

Redan efter fyra veckor som projektassistent har jag lärt mig en mängd saker jag kommer ta med mig i min fortsatta forskarkarriär. En är hur stort steget är från idé till genomförande, och hur mycket detaljarbete som olika val resulterar i. Ett beslut av forskningsstrategisk karaktär, som urval, får en mängd tekniska och administrativa följder där utförandet måste överensstämma med strategin. Eftersom det är min uppgift att lösa mycket av det praktiska får jag en förstahandsinsyn i vad olika forskningsstrategiska val får för konsekvenser i praktiken – och detta har gett mig insikten att det sällan är så snabbt och enkelt att ta något från plan till handling. En insikt jag är övertygad kommer ge mig mycket i min fortsatta forskningskarriär.

Under hösten och vintern kommer enkätstudien utföras i de elva organisationerna: Eon Sverige, Göteborgs stad, Helsingborgs stad, Ikea of Sweden, Länsstyrelsen Västernorrland, Malmö stad, NCC, Polismyndigheten, Postnord Sverige, Stockholms stad och Västra Götalandsregionen. Materialet som samlas in kommer sedan resultera i delrapporter under vintern 2015/2016, och mer djupgående analyserande rapporter under andra kvartalet 2016. Syftet med forskningsprojektet är att utveckla kunskapen om kommunikationens betydelse för organisationer.

När jag skriver detta blogginlägg är alltså enkätundersökningen på väg att skickas ut i de första organisationerna. Nu påbörjas en febril period av insamling av kvantitativt empiriskt material och initialt analysarbete, och som ny i forskningsprojektet ska det bli intressant att se hur projektet fortskrider. För egen del kommer arbetet med min avhandling intensifieras under hösten, och därför ser jag med spänning fram mot de kommande månaderna.

På återseende!
/ Rickard Andersson
Forskningsassistent och doktorand i strategisk kommunikation


Forskning

Under tre år undersöker forskningsprojektet om kommunikativa organisationer hur värde skapas genom kommunikation. Projektet drivs av Institutionen för strategisk kommunikation, Campus Helsingborg vid Lunds universitet, i samarbete med Sveriges Kommunikatörer och tio företag och offentliga organisationer. Totalt omfattar projektet cirka sex miljoner kronor och deltar gör bland annat Eon, Västra Götalandsregionen, NCC och Polisen. För mer information om projektet, besök Sveriges Kommunikatörer.

”Det går inte att avtala bort det legala ansvaret”

Foto på Katarina Ladenfors och Cecilia Torelm Tornberg

Det legala ansvaret kan inte avtalas bort och det är dags för företag att ta sitt ansvar. Det skriver Katarina Ladenfors och Cecilia Torelm Tornberg från advokatfirman Marlaw.

GÄSTINLÄGG | Med anledning av ett tidigare blogginlägg den 20 mars 2015 som behandlade anmälningen av Misslisibell till Reklamombudsmannen, skrivs här ett uppföljande inlägg.

Reklamombudsmannens opinionsnämnd fällde Misslisibell för smygreklam i ett nyligen avgjort ärende. Lisa Jonsson, alias Misslisibell, är 14 år och driver en blogg där hon bland annat skriver om mode och skönhet. Hennes målgrupp består främst av barn och ungdomar.

Misslisibell hade i en tutorialvideo på sin YouTube-kanal visat upp sminkprodukter från företaget JFR. Hon gav också ut en rabattkod till JFR:s webbshop samt anordnade en utlottning av produkter från JFR.

Vid marknadsföring riktad mot barn och unga ställs särskilt höga krav på att det tydligt framgår att det är reklam och vem som står bakom denna. Reklam får aldrig utnyttja barns eller ungdomars natur­liga godtrogenhet eller deras bristande erfarenhet. Reklamombudsmannens opinionsnämnd tyckte inte att det tillräckligt tydligt framgick för målgruppen att det var reklam. Dessutom ansågs tävlingen vara ett olagligt lotteri.

Fallet är det första på den svenska marknaden där en bloggare fälls för smygreklam riktad mot barn. Man kan fråga sig varför inte fler har fällts då smygreklam bland bloggare och i sociala medier får anses vara en vanlig företeelse. En av anledningarna är att företag och bloggare sällan kan skilja mellan vad som är yttrandefrihet och marknadskommunikation. I fallet Misslisibell förnekades att bloggaren hade fått betalt för att omtala företaget. Man hävdade även att det var Misslisibells personliga åsikter och att videon därför var skyddad av yttrandefrihetsgrundlagen.

I det fall en bloggare har ett åtagande om att skriva om ett företags produkter kan ett uppdragsförhållande anses föreligga. I dessa fall måste det alltid tydligt framgå att det är reklam och vem som står bakom detta. Däremot skyddas bloggares eget tyckande som inte styrts av ett uppdragsförhållande av yttrandefriheten.

Det är dags för företag att ta sitt ansvar. Näringsidkare har ett legalt ansvar för sin kommunikation. Detta innebär att företag även kan bli legalt ansvariga för vad en bloggare skriver om det finns ett uppdragsförhållande. Det legala ansvaret kan inte avtalas bort. Företagen bör därför ta ett större ansvar för att se till att smygreklamen på nätet, särskilt i fall den riktas mot barn, upphör!

Cecilia Torelm Tornberg och Katarina Ladenfors, 
advokater på advokatfirman Marlaw

Relaterad kurser

Svensk Kommunikationsrätt 2015
Att behärska de juridiska aspekterna av kommunikationsarbetet är inte bara viktigt utan nödvändigt för kommunikatören. Den 24 november 2015 startar en ny omgång av programmet Svensk Kommunikationsrätt.

Lag och rätt i sociala medier
Sociala medier som Facebook, Instagram, Twitter och YouTube är idag självklara kommunikationskanaler för de flesta företag och organisationer, vilket ställer höga krav på kommunikatörens kunskaper om gällande rätt. Genom denna kurs som hålls den 12 oktober får du fördjupa dina kunskaper inom de juridiska områdena som du måste känna till. Boka plats

Bjud på din kompetens och dina erfarenheter – och dina misstag

Foto på Nilla Peterson, utbildningschef på Sveriges Kommunikatörer.

Nilla Peterson, utbildningschef på Sveriges Kommunikatörer.

Det finns vissa saker som jag brinner lite extra för som utbildningschef på Sveriges Kommunikatörer. Jag vågar påstå att kommunikatörer generellt inte behöver mer kommunikationskompetens. Däremot finns ett behov av att utvecklas inom metoder, arbetssätt, kreativitet och ledarskap för att bli smartare, mer lyhörda och mer rådgivande. Och de smarta, lyhörda och rådgivande kommunikatörerna behövs – såväl på strategisk som mer operativ nivå.

Det är lätt att hamna i gamla hjulspår. Det gör jag också. Jag vill ändå uppmana dig att förändra något av det du gör. Ändra dina möten, våga coacha dina chefer genom att ställa relevanta och nyfikna frågor, bygg upp din retorik på olika sätt beroende på vem du talar med. Var kreativ och modig! Prata med fler människor i organisationen och externt. Ställ mer frågor! Bjud på dina misstag så att andra slipper göra desamma. Var generös med dina erfarenheter och tips! Det är svårt att kopiera ett gediget och genomtänkt arbete, men det är underbart att få bjuda på idéer och tankar.

Du är den som har den kommunikativa kompetensen i organisationen. Sträck på dig, visa att du kan och vill och vågar prova nya metoder och arbetssätt. Tala om för din chef att du behöver bli bättre på det ena eller det andra. Det är bara du som ansvarar för din egen kompetensutveckling. Själv ska jag gå en kurs i presentationsteknik snart, en färskvara som vi alla behöver då och då.

Det finns en enorm kompetens i Sveriges Kommunikatörers nätverk. Ibland önskar jag att vi kunde mötas mycket mer än vad vi gör för att utveckla kommunikationsarbetet i våra företag och organisationer. Sveriges Kommunikatörers uppgift är att stärka kommunikatören i sin yrkesroll och att driva utvecklingen av kommunikativa organisationer. Vi gör det på flera sätt, och en viktig del är ju förstås utbildning och erfarenhetsutbyte.

En av våra kloka kursledare, Kari Österling, brukar inleda sina utbildningar med att räkna ihop hur många års kommunikationskompetens som finns i rummet. Det brukar landa på hisnande siffror. I en grupp på 15 personer, med i genomsnitt 10 års erfarenhet, blir den sammanlagda erfarenheten 150 år. 150 år! Vilken kraft och kompetens, och det bara hos deltagarna. Jag skulle vilja att du utmanar dig själv med att bjuda på den kunskap och erfarenhet du har, du får med all säkerhet tusenfalt tillbaka. Håll inte inne med det du kan, och heller inte med frågor du har.

Ska jag tipsa om något inför hösten? Då väljer jag en kunskapskurs och en metodkurs: Ekonomisk förståelse och kommunikation, för dig som jobbar med strategisk kommunikation, och Från prat till resultat, en interaktiv, upplevelsebaserad utbildning på tre dagar som leds av två duktiga facilitatorer och som du själv är med och påverkar. Trevlig höst!

/ Nilla Peterson,
utbildningschef på Sveriges Kommunikatörer