Att ta plats

Foto på Astrid Boisen

Astrid Boisen delar med sig av sina tankar om vad som krävs för att kommunikatören ska kunna ta plats i ledningsgruppen.

GÄSTINLÄGG | Det som händer nu i Sveriges Kommunikatörer gillar jag! Vi är inte längre ett gäng som ”bara” hanterar information eller press. Vi har ett bredare spektrum. Kommunikation ur alla perspektiv! Men vad menar vi och tar vi plats också på ledningsnivå?

Häromdagen hade Sveriges Kommunikatörer ett välbesökt frukostsamtal i Göteborg med just rubriken ”Att ta plats”. Samtalet kretsade kring detta med att kommunikatörer inte får, eller tar, plats i sin organisations ledning, oavsett om det är ett företag eller en myndighet.

När en organisation ser kommunikation som en ledningsfråga – inte något som är underordnat marknad, HR eller andra ledningsfunktioner – ja då först är organisationen med sin tid.


”Det duger inte att vänta på att någon annan ska be om dina tankar.”


Allt börjar och slutar med hur vi ser, hör och gör. Förr kommunicerade man ”ut” budskap. Nu tar man in och utvecklar dem vidare. Kommunikation i 180 grader är bland det nyttigaste man kan ägna sig åt i en verksamhet. Sveriges Kommunikatörer är en organisation för alla som jobbar med kommunikation. Hit hör idag också marknadskommunikatörer.

Men åter till det där med att ta plats, eller ge plats om man så vill. Det handlar om att ställa rätt frågor till, och ge bra stöd åt, chefer och medarbetare i organisationen. Det handlar om att göra sig sedd och nyttig!

Det duger inte att vänta på att någon annan ska be om dina tankar. Det handlar inte om att avgränsa ett informations- eller kommunikationsområde. Det handlar om att se samband mellan människor både i och utanför organisationen och om att göra deras dialog mera matnyttig för alla inblandade. Att våga är inte så dumt. Det får lov att vara otäckt. Att vara rädd är rätt bra, för då utmanar man något. Ur det personliga perspektivet kan det vara klokt att skaffa sig en bundsförvant i ledningen om man nu inte redan sitter där. Det gör jobbet lättare.

Men allra, allra mest handlar det om att vara lyhörd för andras behov, tankar och känslor. Att fullt ut förstå myndighetens uppdrag eller företagets affär – de ekonomiska sambanden – det är livsviktigt. Med den kompetensen blir man en bättre kommunikatör, som tar plats och leder rätt.

/ Astrid Boisen, 
Sveriges Kommunikatörer Region Västra

Kommunikatörer och digitala stylister – om digitala medier och rekryteringsuppdragen i framtiden

Foto på Johanna Parikka Altenstedt

Johanna Parikka Altenstedt, online sedan 1995 som journalist, lärare, kommunikatör, forskare och sociolog. Just nu tjänstledig från Communication Business Partner på IKEA Purchasing.

GÄSTINLÄGG | Jag hajade till häromdagen när jag såg att ett traditionellt företag basunera på Linkedin att ”nu är vår HR på Kik och Snapchat”. Vad ville de säga med detta? Min yngsta son och hans kompisar som är 15 år har alla Kik och Snapchat. Ett annat exempel som fick mig höja ögonbryn är Vitamin Wells senaste reklamfilm där en överraskad arbetssökare möter Zlatan. Fotbollstjärnan, som är ambassadör för dryckesföretaget som söker arbetskraft, genomför deras anställningsintervju framför kameror.

Detta fick mig att reflektera över hur kommunikation, HR, marknadsföring och branding, samt de digitala kanalerna kokas ihop till en enda stor soppa. 1999 recenserade jag boken Silicon Snake Oil av Clifford Stoll. Han ifrågasatte den teknokratiska tron av att datorer och sociala nätverk gör samhället bättre; att mer information, bättre kommunikation och digitala program skulle lösa våra sociala problem.

I Stolls värld handlade det om sociala problem – men jag tror att vi kan lika gärna prata om sociala uppdrag – som att rekrytera den bästa kandidaten till en organisation. Blir vi verkligen bättre på det genom oändliga nya digitala möjligheter? Eller finns en risk av att omvandla en seriös och kunskapsbaserad rekryteringsprocess till marknadsföring och branding polishing?

Digital ängslighet och teknologisk diskriminering

Idag är det självklart att arbetsgivare ska ge samma möjligheter för kvinnor och män, för människor med olika etniska, religiösa och kulturella bakgrund, samt för människor med olika funktionsvariationer. Men bortom dessa diskrimineringsgrunder växer det upp nya sätt att kategorisera och värdera människor: teknikanvändningen.

Handen på hjärtat: hur många av er skulle inte tycka att det är lite skumt med en person som inte har lämnat några som helst spår i sociala medier? Eller hur många av oss städar och stylar våra profilbeskrivningar på Linkedin eller Xing när vi börjar fundera på att byta jobb? Att delta i den medierade digitala kommunikationen har blivit den nya offentligheten, och det är svårt att bli tagen på allvar om du inte syns där.

Det finns ytterligare en dimension i denna digitala medvetenhet: vilka kanaler vi använder oss av. Det är som att gå från anställningsfrågan: ”har du körkort?” till ”vilken bil kör du?”.

Det har uppstått nya yrkesgrupper för att hålla oss så virala som möjligt; digitala stylister, sociala medier-coacher och hashtag-assistenter. Den som har lite extra pengar kan köpa sig följare som bulkvara. Det ser ju bra ut om man har 1 500 följare istället för 87 när man ska på anställningsintervjun.

Denna digitala ängslighet och stylande, finns också hos de anställande organisationerna. De ska visa sig vara moderna och åtråvärda arbetsplatser för de mest krävande och kreativa, och det visar de upp genom att de följer sin tid. De skaffar sig många olika sociala medier, kanaler, och konton. Ibland finns det en strategi för detta och syftet är att vara effektiv i sin kommunikation och relationer på ett medvetet sätt. Men lika ofta ser det ut att handla om att ”göra som alla andra” utan någon djupare analys.

Tekniken i sig varken god eller ond

Tekniken i sig är varken god eller ond – den förstärker det som redan görs. Därför är det viktigt att hålla många dörrar öppna och många vägar in i organisationen; locka till sig de unga via de nya sociala medierna. Men för den sakens skull ska man inte exkludera äldre, erfarnare, introverta eller nyanlända som inte finns på samma kanaler och arenor.

Vi som kommunikatörer måste vara tydliga i vår roll som analytiker, budskapsexperter, kommunikationscoacher, innehållsproducenter, strategiska kommunikatörer och ibland som fan på väggen, när vi ser hotmolnen, till exempel när våra kommunikationsmedel och -metoder används för aningslöst i verksamheten.

Jag vill inte se en framtida arbetsmarknad där arbetssökande används som statister i företagens virala marknadsföring, för då tror jag inte vi når alla de som vi faktiskt behöver i organisationen. Istället skulle jag vilja se fler nya appar och digitala kanaler som möjliggör fler att söka jobb och delta i arbetslivet, oavsett om den finns online eller fysiskt på en plats.

/ Johanna Parikka Altenstedt, online sedan 1995 som journalist, lärare, kommunikatör, forskare och sociolog. Just nu tjänstledig från Communication Business Partner på IKEA Purchasing.

PS. Ett färskt exempel på aningslösheten med teknologin är när SVT skröt om att de har röstningsrekord varje helg i samband med Schlagerfestivalen. Sex miljoner röster (!) hade getts i omröstning i Halmstad när några artister fick andra chansen. Men bakom succén är SVT:s schlagerapp som unga tittare laddat ned och använder obegränsat. Det är inte principen en röst per en person som gäller.

Behövs coachande kommunikatörer?

Foto på Ann Jönsson Lindström

Ann Jönsson Lindström utbildar chefer i kommunikation och kommunikatörer i coachning och ledarskap.

Med anledning av en fråga om coachning som ställts på Sveriges Kommunikatörers Facebooksida, berättar Ann Jönsson Lindström, kursledare hos Sveriges Kommunikatörer, vad hon anser att begreppet coachande kommunikatör står för. 

GÄSTINLÄGG | ”Kommunikatörer ska vara systembyggare som förstår sig på och hanterar processer och strukturer. Kommunikatören ska också vara en medlare som skapar mening bland olika parter samt vara en coach som utvecklar kommunikationsförmågan hos andra. Den fjärde rollen är att kommunikatören ska fungera som en påverkare genom att kunna ta plats och leda frågor internt.”

Citatet är från en intervju med Sven Hamrefors, som tillsammans med Sveriges Kommunikatörer för 5–10 år sedan drev ett forskningsprojekt om kommunikatörens olika roller.

När Sven Hamrefors pratar om att vara en coach som utvecklar kommunikationsförmågan hos andra betyder det i min värld att han med ordet ”coach” menar något mer än att använda ett coachande förhållningssätt och verktyg. För när du coachar renlärigt innebär det att du aldrig kommer med råd eller delar med dig av din expertkunskap.

Ska man utveckla kommunikationsförmågan hos andra, vore det att låta bli att använda sig av sin fulla förmåga. Och kanske inte ens helt genomförbart. För hur ska en person, som inte besitter grundläggande kunskaper i kommunikation, kunna komma fram till bra och effektiva lösningar om hen inte ens vet vilka alternativ, möjligheter och fallgropar som finns?

När jag pratar om en ”coachande kommunikatör” menar jag därför en person som:

  • använder ett coachande förhållningssätt – när det är relevant
  • ger råd – när det är efterfrågat och befogat
  • tar på sig expertrollen och kanske till och med bestämmer hur en kommunikativ uppgift ska utföras av en annan person
  • utbildar och ger kunskap om kommunikationens möjligheter, risker och verktyg.

Oavsett om det är kommunikatörer eller chefer som är deltagare på mina kurser brukar ”verktyg” stå högst på önskelistan. En intressant fråga är då vad ett verktyg egentligen är? Jag brukar säga att praktiska tips och tricks och vetenskapliga metoder i all ära – det viktigaste verktyget alla kategorier är – DU.

Så vad behöver du lära mer om? Kanske även förändra attityd kring? Och framför allt göra annorlunda för att bli en efterfrågad och coachande kommunikatör?

/ Ann Jönsson Lindström
Affärscoachen Just DO it
Kursledare hos Sveriges Kommunikatörer

Relaterad kurs: Coacha och stötta dina chefer och medarbetare – så gör du!

16 mars i Stockholm  | Under den här kursen får du bland annat förståelse för olika kommunikationsstilar och om hur du kan skapa samsyn kring kommunikationsarbetet. Du utvecklar även förmågan att coacha dig själv mot motiverande mål och frigöra egen tid för strategiskt kommunikationsarbete.

Läs mer och boka plats