Från överföring till kommunikativt medarbetarskap

GÄSTINLÄGG AV NIKLAS ANGMYR | Titta på bilden nedan. Säkert har du sett den förr i någon variant. Vad är nyhetsvärdet? För mig är bilden viktig eftersom den har stor relevans för ansvaret i kommunikatörsrollen.Illustration över förändring

Konversation och samverkan (kollaboration om du så vill) människor emellan blir allt viktigare, än det traditionella där en chef, lärare, politiker eller företagsledare instruerar och lär ut hur skåpet ska stå. ”Ja det har vi hört nu” tänker du kanske, ”… och sociala medier har gjort det verkligt”.

Ja, du har rätt. Den nya ordningen märks bäst i alldaglig kommunikation i sociala medier. Men detta är bara på toppen på isberget av alla områden som berörs av förändringen bort från instruktion till konversation och samverkan. Och kanske inte minst har hänt på insidan hos företag och organisationer.

Förändring tar tid

Nyligen var jag på konferensen ”Effektivitetsskapande intranät”. Konferensen innehöll många exempel på organisationer, Svenska Spel och ABB till exempel, som kommit en bra bit när det gäller att få medarbetare att göra sig synliga och att dela med sig, till exempel genom att tillämpa ”workoutloud”. Ändå berättar dessa organisationer om hur mycket arbete som krävs för att skapa insikter, lära ut, påminna, ge verktyg, stöd, coacha och så vidare, för att hela organisationen ska börja dela, konversera och samverka. De betonar vikten av bland annat tid, förändringsstöd, tålamod, tillit, fria ramar och lärande.

Det som blir tydligt är kopplingen till illustration i början av det här blogginlägget. Ju mer en anställd, oavsett position som chef eller medarbetare, betraktar arbete som något som ska utföras enligt instruktion från en till många, desto trögare kommer förändringen att bli. Och här återkommer vi till rubriken: ”Från överföring till kommunikativt medarbetarskap”.

Ett kommunikationsvetenskapligt annat ord för instruerande och ”peka med hela handen” är överföring. Mats Heide beskriver det på följande sätt i boken Kommunikation i organisationer (s 25):

”I ett pedagogiskt syfte går det att identifiera två övergripande synsätt eller rent av motpoler inom kommunikationsforskningen:

  • kommunikation som överföring av ett budskap
  • kommunikation som delning av ett budskap.”

Förlegad bild av arbete

Bilden av arbete som något ska ske på basis av överförd instruktion är fortfarande djupt rotat i arbetslivet. Det finns uppdragsbeskrivningar och riktlinjer. Är vi osäkra så frågar vi chefen för säkerhets skull. Och chefen blir trygg när denne får styra och agera sakkunnig.

I analogi kan överföring som övergripande princip också spåras i organisationsstrukturer, beslutshierarkier, arkitektur, processer, IT-system med mera. Så länge överföring är ett förhärskande synsätt, kommer förändringen mot delning gå trögt.

Min uppfattning är att företag och organisationer behöver lämna synsättet överföring till förmån för synsättet delning, vilket jag i en utvidgad mening översätter till kommunikativt medarbetarskap.

Med kommunikativt medarbetarskap menar jag att alla medarbetare behöver vara trygga med att kommunicera, fråga och lyssna. Man behöver våga be hjälp. Man behöver dela med sig och att jobba ”workoutloud”. Ställa frågor som hjälper kollektivet att reflektera och att komma fram till egna lösningar på jobbuppgiften. Och som grundas i tillit och nyfikenhet till kollegor.

Sluta fokusera på överföring

För att skapa ett kommunikativt medarbetarskap har kommunikatörer ett särskilt ansvar. Genom sin kompetens kan de ifrågasätta invanda kommunikationsstilar. De behöver betrakta kommunikation utifrån frågan ”är detta kommunikation på basis av överföring eller delning?”

Kommunikatörer måste ställa sig frågan om överföring är motiverat, eller om lika gärna delning, konversation och samverkan är det mest motiverade. De måste ”avlära” organisationen och kollegorna att förvänta sig överförda instruktioner. De måste lära sin organisation och sina kollegor att tillsammans komma fram till hur arbetet bäst ska görs för att uppfylla mål och intressenters förväntan. Kommunikatörer bör göra det kommunikativa medarbetarskapet till norm.

Min uppmaning till kommunikatörer kan sammanfattas som i bilden nedan – mindre fokus på överföring, mest fokus på kommunikativt medarbetarskap.Illustration över hur du ändrar fokus så att kommunikativt medarbetarskap står i centrum

För att lyckas etablera kommunikativt medarbetarskap, måste kommunikatörer ta strid mot traditioner, rutiner, osynliga agendor, organisationsstrukturer och mycket annat. De bör också utvidga sina kompetenser. De måste sätta sig in i mål och syfte med verksamheten, de måste tänka i ekonomiska prestationstermer, de måste begripa marknad och konkurrens. Och de måste sätta ihop dessa faktorer med intern kommunikation som meningsskapande och motiverande.

Foto på Niklas Angmyr

Niklas Angmyr är verksamhetsutvecklare på Palorial med fokus på digitalisering och samverkan.

Om kommunikatörer identifierar sig som Performance Managers som har till syfte att hjälpa organisationen till bästa möjliga effektivitet och engagemang, då blir resultatet en organisation som delar, konverserar och samverkar. Organisationen kommer att bestå av kommunikativa och medskapande medarbetare. Det kommer både organisationer och medarbetare må bra av.

/Niklas Angmyr, 
Verksamhetsutvecklare på Palorial

Relaterade blogginlägg

Detta inlägg är en fristående fortsättning på ”Hur kommer internkommunikatörsyrket förändras?”.

2 reaktioner på ”Från överföring till kommunikativt medarbetarskap

  1. Ping: Att jobba ljudligt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s