Konsumentverkets nya ”Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier”

katarina-ladenfors-2

Katarina Ladenfors, advokat och partner på advokatfirman MarLaw.

GÄSTINLÄGG | I början av december gav Konsumentverket ut en ”Vägledning om marknadsföring i bloggar och andra sociala medier”.

Vägledningen ska ge råd till organisationer och till den som marknadsför ett företags verksamhet eller produkter på sin blogg eller i andra sociala medier. Konsumentverket har vid utformningen av vägledningen inhämtat synpunkter från bloggare och representanter från företag som arbetar med bloggare.

Bakgrunden till vägledningen är – enligt Konsumentverket – att man vill hjälpa bloggare och organisationer att göra rätt. Inledningsvis konstateras att de fall där någon mot ersättning gör reklam, för ett företag eller dess varor och tjänster, omfattas av marknadsföringslagen.

Det är viktigt för en bloggare att känna till reglerna som uppställs i marknadsföringslagen. Exempelvis ska en mottagare av marknadsföring omedelbart och på ett enkelt sätt kunna identifiera meddelandet som just marknadsföring och vem som står bakom den, så kallad ”dold marknadsföring” är förbjuden. Därför bör sådana meddelanden tydligt markeras som reklam.

Även om det inte går att säga exakt hur en annonsmärkning ska se ut ger Konsumentverket som förslag på märkning att, t.ex., ange ”reklam” eller ”annons” i början och slutet av ett inlägg. Märkningen kan med fördel vara i ett annat typsnitt än övriga inlägget.

Det är tillåtet att ge sina personliga åsikter om en viss vara eller tjänst men om det sker mot ersättning är det marknadsföring. Ersättningen kan bestå av pengar, varor, tjänster eller någon annan kompensation. Det är inte bara företag som ansvarar för marknadsföring enligt lagen. Ansvar kan även utkrävas av en anställd på företaget som står bakom marknadsföringen, den som marknadsför en produkt eller tjänst för bolagets räkning eller andra som väsentligen har bidragit till marknadsföringen.

En särskilt mottaglig och känslig grupp utgörs av barn och unga. De saknar i regel en vuxens förmåga att kritiskt granska innehåll. Därför måste en användare av något socialt medium reflektera över vilka som följer och läser den information som publiceras. Det är förbjudet att rikta direkta köpuppmaningar till barn. Även indirekta köpuppmaningar är otillåtna, en sådan indirekt uppmaning kan exempelvis bestå i att utge en tidsbegränsad rabattkod eller en uppmaning att barn ska övertala sina föräldrar att köpa en vara.

Sammanfattningsvis syftar vägledningen till att göra företag, bloggare och användare av andra sociala medier uppmärksamma på att de omfattas av samma regler som all annan marknadsföring och att de därför måste reflektera över hur deras material utformas och i vilket syfte.

Den nya vägledningen och mycket mer går vi igenom under Svensk kommunikationsrätt SKR modul 2 som går av stapeln den 3–4 februari 2016 .

 

Katarina Ladenfors
Advokatfirman MarLaw

Nya tider kräver nya tankegångar

martina-brandt-180x180

Martina Brandt, ansvarig för nätverk och mentorprogram på Sveriges Kommunikatörer.

BLOGG | Nya tider kräver nya tankegångar. Som programansvarig för våra mentorprogram kan jag konstatera att den traditionella synen på mentorskap börjar att luckras upp. Förr var en mentor en äldre vis man som lärde upp en ung adept och gav kloka råd. Häromdagen såg jag en annons i SvD om ett omvänt mentorprogram där unga entreprenörer är mentorer åt seniora chefer. Intressant med tanke på att de adepter jag har kontakt med i våra mentorprogram nog skulle tycka att det vore märkligt om de fick en mentor som är yngre eller har samma befattning som de själva.

En modern mentor är en person som stiger in som handledare, bollplank och processledare tillsammans med en person som behöver reflektera över sin egen och sin verksamhets utveckling. Det handlar inte längre om kunskapsöverföring i sin endimensionella bemärkelse. Det är inte längre kunskapsöverföring som är i fokus utan den ömsesidiga dialogen i relationen mellan mentor och adept. Ofta uppstår en relation som utvecklar båda parterna. Det innebär i praktiken att en mentor skulle kunna vara äldre, yngre eller jämngammal.

Många som söker en mentor vill ha en förebild att se upp till. De flesta vill ha någon som anses ha gjort en lyckad karriär, är känd eller högt uppsatt, och för många är det fortfarande viktigt med titel. Ibland kan det då vara nödvändigt att tänka till och fundera över vad som är det egentliga behovet. Är det viktigare att sola sig i glansen av sin kända mentor än att själv utvecklas? Enligt min erfarenhet är det är inte alltid de kända mentorerna, eller de med finaste titel, som är bäst. Mentorns personlighet och intresse för sin adept är betydligt viktigare än befattning och status.

Hur ska då en bra mentor vara? Och varför är det så utvecklande att ha en mentor?

Till att börja med är det en fantastisk upplevelse att få ventilera det man står inför med en person som är helt närvarande. Mentorn blir ett oberoende bollplank som ger vägledning och stöd, något som kan vara svårt att få av sin chef eller sina kollegor. Mentorn ska vara bra på att lyssna och vara genuint intresserad av andras utveckling. Det kan handla om att förändra beteende, utmana tankar och tänja de personliga gränserna. Inte sällan diskuteras balans mellan jobb och privatliv och adepten ges tillfälle att stanna upp reflektera. Just möjlighet till reflektion och eftertanke är något som ofta prioriteras bort i den stressiga vardagen.

Vad är då skillnaden mellan en mentor och en coach? Coachen har oftare fokus på den personliga utvecklingen och ställer frågor utan att dela med sig av sina egna erfarenheter. En mentor däremot fokuserar oftare på karriär och verksamhetsutveckling och kommer gärna med personliga inspel utifrån egna erfarenheter.

När jag för samman dig som vill gå mentorprogrammet med en mentor så utgår jag från din tidigare erfarenhet, dina mål och din vision. Det är viktigt med trovärdighet och tillit till den som väljer ut mentorn då förväntningarna alltid är höga. Sveriges Kommunikatörer har hittills genomfört 17 mentorprogram och jag vågar påstå att vi är en pålitlig mentorförmedlare. Med 7000 medlemmar och med mångåriga relationer med kommunikativa ledare har vi kontaktar i alla sektorer och kan hitta den perfekta matchningen oavsett var du befinner dig idag.

Hur står det till med din egen utveckling? Kanske är det läge att skaffa en mentor under det kommande året?

 

Martina Brandt, ansvarig för nätverk och mentorprogram på Sveriges Kommunikatörer.

 

Årets magnifika kunskapsresa

Falkheimer-Jesper

Jesper Falkheimer, programledare CEP, annars professor i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

GÄSTINLÄGG | Sedan detta år har jag haft förmånen att leda föreningens främsta ledarskapsprogram Communication Executives Program, kallad CEP i folkmun. För några veckor sedan diplomerades årets deltagare och i februari inleds nästa kunskapsresa. För det är verkligen en kunskapsresa för deltagarna. Programmet erbjuds för artonde året på raken och totalt har cirka 350 personer, varav många nu har ledande positioner i näringsliv och offentliga organisationer, tagit sig genom de 24 utbildningsdagarna. Sven Hamrefors som skapade programmet 1998 var långt före sin tid. Redan då insåg han kommunikatörers behov av att koppla samman sin kommunikationskompetens med organisations-, omvärlds- och ledningskunskaper. Därmed inte sagt att CEP är ett allmänt ledarskapsprogram. Vi gör allt vi kan för att deltagarna var för sig och tillsammans ska få ett brett och kritiskt perspektiv på kommunikation i organisationer. I praktiken innebär detta att vi i strid ström möter experter som har olika perspektiv och som säger emot varandra. Många av kursledarna kommer från Handelshögskolan i Stockholm och är internationellt ledande inom sina kunskapsområden. Programmet ges i samarbete med Handelshögskolans uppdragsutbildningsbolag IFL, som är rankat som ett av de bästa i Europa. Men vi lyfter också in praktiker med tung erfarenhet och internationella experter. Allra viktigast är deltagarna själva som bidrar till varandras kompetensutveckling.

Grundkonceptet i CEP står fast men givetvis ska programmet uppdateras en del. Jag försöker dels att öka fokus på digitalisering, dels mångfaldsfrågor – som båda har har fått en alltmer central betydelse för samtida organisationer.

När årets CEP avslutades kände nog inte bara jag utan också deltagarna att det var lite sorgligt. Gemenskapen i gruppen blir snabbt stark. Men jag är ganska säker på att årets CEP:are kommer att träffas framöver också. Erfarenheter från tidigare CEP visar att många grupper håller ihop under lång tid och bygger starka nätverk. En gång CEP:are, alltid CEP:are.

Jesper Falkheimer, programledare CEP, annars professor i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.