Hur kommer internkommunikatörsyrket förändras?

Foto på Niklas Angmyr

Niklas Angmyr skriver om framtiden för rollen som internkommunikatör. 

GÄSTINLÄGG | Vilka förändringar står internkommunikatörsyrket inför? Min uppfattning är att kommande förändringar är stora. Anledningen stavas ”digitalisering”, och mer specifikt sociala medier och mobilitet. Det faktum att alla människor med tillgång till internet när och var som helst kan ge sin åsikt får speciell relevans för kommunikatörer, externa såväl som interna. I denna post siktar jag in mig på interkommunikatörerna.

Internkommunikationsuppgiften blir annorlunda

Internkommunikatörer har traditionellt ägt kanalerna för informations- och åsiktspridning inom organisation. En interntidning till anställda är inget som kan skapas i en handvändning av vem som helst. Inte heller en kickoff.

Sociala medier och mobilitet omskapar internkommunikatörens arbete. Fortfarande finns en tröskel att dra igång en tryckt interntidning. Men alternativen har så mycket lägre trösklar. Med några få knapptryckningar kan en anställd starta en sluten grupp på det sociala intranätet. Eller en grupp på Facebook. Initiativtagaren är kommunikativ. Och med dessa låga trösklar kan alla medarbetare bli mer eller mindre kommunikativa. Denna förändring pågår redan och kallas kommunikativt ledarskap respektive medarbetskap.

Internkommunikatörens uppgift blir att sänka trösklarna för kommunikation, till exempel genom att införa sociala funktioner i verksamhetens digitala arbetsplats. Det måste också vara internkommunikatörens uppgift att sprida kommunikativ ambition och kompetens till alla medarbetare. Utgångspunkten är att alla medarbetare har något att tillföra inom sin egen profession och inom den verksamhet man arbetar i.

Allt mer unikt arbete, allt mindre rutin

Arbetets innehåll innebär i allt högre grad kunskapshantering, problemlösning, utveckling och eller kvalificerad service av unik engångskaraktär. Övriga arbetsuppgifter blir automatiserade. Under sådana förutsättningar måste det finnas goda processer för att hantera det specifika, unika, i varje uppgift. Medarbetare måste kunna rådgöra med varandra. Team måste göra överväganden utifrån olika intressenters behov. Om den tekniska utvecklingen säger en sak, chefen en annan och kunden en tredje, måste finnas goda möjligheter för teamen att diskutera, tycka, dela med sig, kommunicera, konversera, besluta på ett transparent omdömesgillt sätt.

Kommunikativ samverkan

Kommunikation, i betydelsen att få medarbetare att samverka kring arbetsuppgifter, måste finnas överallt och fungera hela tiden. Konversation, transparenta överväganden, högt i tak, lärande, ifrågasättande, avlärande, reflektion och så vidare måste vara ett naturligt och attraktivt beteende i organisationer som jobbar med kunskapshantering, problemlösning, utveckling eller kvalificerad service. Internkommunikatörer behöver se sig maskinister som går omkring med oljekanna. Deras kompetens ska vara ”smörjmedlet” så att det sker en kommunikativ samverkan inom och mellan alla verksamhetsprocesser för att lösa unika arbetsuppgifter. Internkommunikatörer ska fokusera på prestation eftersom framgång beror på friktionsfri kommunikativ samverkan i en ekonomi som betonar kunskap, unika problem, sociala affärsmodeller och kreativitet.

Läs ”Collaborating in a social era” av Oscar Berg

Det som jag försöker beskriva ovan är kommunikationsuppgiftens förlängning till konversation, dialog, samverkan och prestation. För att tydliggöra vill jag peka på Oscar Bergs bok Collaborating in a social era. Boken är på sätt och vis en instruktionsbok för hur internkommunikatörsyrket behöver utvecklas. Om en organisation behärskar konvergensen mellan kommunikation, konversation, dialog, samverkan och prestation så har den mött utmaningen med digitaliseringen. Jag hoppas boken blir standardlitteratur i kommunikationsutbildningar. Den kan köpas här.

Poängen i boken är det som jag beskrivit ovan. Allt fler yrken kräver dialog, utbyte, samarbete och dylikt. Allt fler yrken har att hantera arbetsuppgifter som är av engångskaraktär, till exempel att lösa en utvecklingsuppgift, ett kundproblem eller hantera avvikelser. De unika uppgifterna blir regel. Ju mer komplext detta unika är, desto mer måste medarbetare konversera, rådgöra och samverka med varandra. Berg använder ordet kollaboration som sammanfattande term.

Kommunikatörsyrkets evolution och förändring

Bergs bok uttalar sig inte specifikt om kommunikatörsyrket men pekar på en kommunikativ evolution, kommunikation som blir interaktion som blir kollaboration, se bild nedan (från sidan 23 i boken). Kollaboration sker när marknadsavdelningar börjar diskutera med kunderna och vars uppfattningar förmedlas inåt i en organisation som medarbetarna diskuterar och agerar utifrån. Kollaboration blir till gagn för produktutveckling, kunder och prestation.

Figur som visar hur du går från kommunikation och interaktion till kollaboration

”Collaboration is the ongoing interaction between two or more people that pursue a single shared goal, for example a team working together in a project to develop a product.” (s 23).

Och fortsätter:

“Communication is the foundation for all types of human-to human interaction and thereby also for cooperation and collaboration. If the communication is poor, a collaboration effort will be less likely to succeed. Conversely, if the communication is efficient and effective, a collaboration effort is more likely to succeed”. (s 24)

I dessa rader ryms uppdraget till framtidens internkommunikatörer. Yrket måste utvecklas så att det stödjer organisationers förmåga till kollaboration. Medarbetare ska ha den personella och organisatoriska förmågan till kollaboration. Internkommunikatörer ska bidra till att det finns funktionella stöd i organisation och teknik. Kommunikatörer måste utveckla arbetssätt, management, teknik, kultur samt förstå kärnprocesser och verksamhetens intressenter. Prestationen är målet, kommunikation och kollaboration medlen.

Kommunikation är ett villkor för kollaboration

Jag sätter stor tilltro till Oscar Bergs beskrivning av hur kollaboration kommer vara avgörande för företags- och organisationers framgång i framtiden. Kommunikativ förmåga blir en allt viktigare förmåga i alla yrkesroller. Kommunikatörer som vill vidare i professionen behöver släppa den trygghet som en medarbetartidning, nyhetsbrev eller sidhantering på intranätet ger. Den framtida internkommunikatören är en fullfjädrad verksamhetsutvecklare som driver prestation.

/ Niklas Angmyr, 
Digital verksamhetsutvecklare, Palorial 

Relaterade bloggposter av Niklas Angmyr

Vill du också skriva på Kommunikatörens blogg?

Har du något ämne som du brinner extra mycket för? Sveriges Kommunikatörer tar löpande emot gästinlägg. Hör av dig till Katarina Ljungdahl, ansvarig digitala kanaler.

9 reaktioner på ”Hur kommer internkommunikatörsyrket förändras?

  1. Ping: Läsvärt om intranät #3

  2. Hej, jag tycker att blogginlägget är mycket intressant, men ingenstans nämns den allra viktigaste förutsättningen för en framgångsrik internkommunikation – ledarskapet. Vad hjälper det att man har ett socialt intranät beläget i molnet med arbetsytor för samarbete kring projekt och andra områden om detta inte stöds av ledningen? En självklarhet kan tyckas men så är tyvärr inte fallet för många. Internkommunikation får ibland ingen eller minimal budget, ska drivas av it etc. ”Alla kan ju kommunicera”. Visst kan man starta en käck internkommunikationsgrupp på facebook – frågan är vem som driver den och vilka ämnen den tar upp: det senaste biobesöket eller något arbetsområde och i så fall vilket? Det lättsammaste eller det mest nödvändiga att diskutera? Om detta ogillas av ledningen – hur många vågar riskera sin karriär eller till och med sin anställning? Ledarskapet i samband med internkommunikationens framtid tycker jag är den allra mest brännande frågan just nu.

    • Tack för din kommentar Charlotte. Självklart är ledarskapet viktigt. Och om ledare agerar kommunikativt samt stödjer interaktion och samverkan då kan internkommunikationen surfa i ledarskapets svallvågor. Men det är också möjligt att vända på resonemanget. Att internkommunikationen förtjänar sin budget genom att fokusera på prestation i organisationen oberoende av sociala intranät eller Facebookgrupper. Min poäng är att fokus ska ligga på prestation som mål och kommunikation, interaktion, samverkan som medel. Min uppfattning är att kommunikation i allt för hög grad är målet för kommunikatörer och att prestation försummas.

  3. Ping: Vad är egentligen ett intranät? | Preterk

    • Hej Kristina. Kollaboration eller som jag också vill benämna det, samverkan, bygger på konversation, samtal och utbyte mellan medarbetare. Arbetet är ”inbäddat” i detta, att arbeta är att konversera, samtala och utbyta. En internkommunikatör ska därför i sin dagliga gärning eftersträva att medarbetarna i så hög grad som möjligt och relevant konverserar, samtalar och utbyter information och åsikter om jobbet, hur det långsiktigt ska bedrivas och hur konkreta uppgifter kortsiktigt ska lösas etc. Denna samverkan ska ske medarbetare emellan, många till många (m-2-m), öppet och transparent, och inte följa några särskilda riktningar tex från chef till medarbetare (1-2-m). Sker samverkan mellan vilka som helst medarbetare, kommunikatörer inkluderade, m-2-m, så finns det en kollaborationsmiljö. Jag hoppas jag förtydligar.

  4. En liten tilläggskommentar. Jag är lite mångordig och använder både begreppen konversation och samtal. Men jag lägger inte någon begreppsskillnad i dessa, det handlar om att medarbetarna kort och gott ständigt och jämt ska ”snacka med varandra”.

  5. Ping: Från överföring till kommunikativt medarbetarskap | Sveriges Kommunikatörer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s