Hur kommer internkommunikatörsyrket förändras?

Foto på Niklas Angmyr

Niklas Angmyr skriver om framtiden för rollen som internkommunikatör. 

GÄSTINLÄGG | Vilka förändringar står internkommunikatörsyrket inför? Min uppfattning är att kommande förändringar är stora. Anledningen stavas ”digitalisering”, och mer specifikt sociala medier och mobilitet. Det faktum att alla människor med tillgång till internet när och var som helst kan ge sin åsikt får speciell relevans för kommunikatörer, externa såväl som interna. I denna post siktar jag in mig på interkommunikatörerna.

Internkommunikationsuppgiften blir annorlunda

Internkommunikatörer har traditionellt ägt kanalerna för informations- och åsiktspridning inom organisation. En interntidning till anställda är inget som kan skapas i en handvändning av vem som helst. Inte heller en kickoff.

Sociala medier och mobilitet omskapar internkommunikatörens arbete. Fortfarande finns en tröskel att dra igång en tryckt interntidning. Men alternativen har så mycket lägre trösklar. Med några få knapptryckningar kan en anställd starta en sluten grupp på det sociala intranätet. Eller en grupp på Facebook. Initiativtagaren är kommunikativ. Och med dessa låga trösklar kan alla medarbetare bli mer eller mindre kommunikativa. Denna förändring pågår redan och kallas kommunikativt ledarskap respektive medarbetskap.

Internkommunikatörens uppgift blir att sänka trösklarna för kommunikation, till exempel genom att införa sociala funktioner i verksamhetens digitala arbetsplats. Det måste också vara internkommunikatörens uppgift att sprida kommunikativ ambition och kompetens till alla medarbetare. Utgångspunkten är att alla medarbetare har något att tillföra inom sin egen profession och inom den verksamhet man arbetar i.

Allt mer unikt arbete, allt mindre rutin

Arbetets innehåll innebär i allt högre grad kunskapshantering, problemlösning, utveckling och eller kvalificerad service av unik engångskaraktär. Övriga arbetsuppgifter blir automatiserade. Under sådana förutsättningar måste det finnas goda processer för att hantera det specifika, unika, i varje uppgift. Medarbetare måste kunna rådgöra med varandra. Team måste göra överväganden utifrån olika intressenters behov. Om den tekniska utvecklingen säger en sak, chefen en annan och kunden en tredje, måste finnas goda möjligheter för teamen att diskutera, tycka, dela med sig, kommunicera, konversera, besluta på ett transparent omdömesgillt sätt.

Kommunikativ samverkan

Kommunikation, i betydelsen att få medarbetare att samverka kring arbetsuppgifter, måste finnas överallt och fungera hela tiden. Konversation, transparenta överväganden, högt i tak, lärande, ifrågasättande, avlärande, reflektion och så vidare måste vara ett naturligt och attraktivt beteende i organisationer som jobbar med kunskapshantering, problemlösning, utveckling eller kvalificerad service. Internkommunikatörer behöver se sig maskinister som går omkring med oljekanna. Deras kompetens ska vara ”smörjmedlet” så att det sker en kommunikativ samverkan inom och mellan alla verksamhetsprocesser för att lösa unika arbetsuppgifter. Internkommunikatörer ska fokusera på prestation eftersom framgång beror på friktionsfri kommunikativ samverkan i en ekonomi som betonar kunskap, unika problem, sociala affärsmodeller och kreativitet.

Läs ”Collaborating in a social era” av Oscar Berg

Det som jag försöker beskriva ovan är kommunikationsuppgiftens förlängning till konversation, dialog, samverkan och prestation. För att tydliggöra vill jag peka på Oscar Bergs bok Collaborating in a social era. Boken är på sätt och vis en instruktionsbok för hur internkommunikatörsyrket behöver utvecklas. Om en organisation behärskar konvergensen mellan kommunikation, konversation, dialog, samverkan och prestation så har den mött utmaningen med digitaliseringen. Jag hoppas boken blir standardlitteratur i kommunikationsutbildningar. Den kan köpas här.

Poängen i boken är det som jag beskrivit ovan. Allt fler yrken kräver dialog, utbyte, samarbete och dylikt. Allt fler yrken har att hantera arbetsuppgifter som är av engångskaraktär, till exempel att lösa en utvecklingsuppgift, ett kundproblem eller hantera avvikelser. De unika uppgifterna blir regel. Ju mer komplext detta unika är, desto mer måste medarbetare konversera, rådgöra och samverka med varandra. Berg använder ordet kollaboration som sammanfattande term.

Kommunikatörsyrkets evolution och förändring

Bergs bok uttalar sig inte specifikt om kommunikatörsyrket men pekar på en kommunikativ evolution, kommunikation som blir interaktion som blir kollaboration, se bild nedan (från sidan 23 i boken). Kollaboration sker när marknadsavdelningar börjar diskutera med kunderna och vars uppfattningar förmedlas inåt i en organisation som medarbetarna diskuterar och agerar utifrån. Kollaboration blir till gagn för produktutveckling, kunder och prestation.

Figur som visar hur du går från kommunikation och interaktion till kollaboration

”Collaboration is the ongoing interaction between two or more people that pursue a single shared goal, for example a team working together in a project to develop a product.” (s 23).

Och fortsätter:

“Communication is the foundation for all types of human-to human interaction and thereby also for cooperation and collaboration. If the communication is poor, a collaboration effort will be less likely to succeed. Conversely, if the communication is efficient and effective, a collaboration effort is more likely to succeed”. (s 24)

I dessa rader ryms uppdraget till framtidens internkommunikatörer. Yrket måste utvecklas så att det stödjer organisationers förmåga till kollaboration. Medarbetare ska ha den personella och organisatoriska förmågan till kollaboration. Internkommunikatörer ska bidra till att det finns funktionella stöd i organisation och teknik. Kommunikatörer måste utveckla arbetssätt, management, teknik, kultur samt förstå kärnprocesser och verksamhetens intressenter. Prestationen är målet, kommunikation och kollaboration medlen.

Kommunikation är ett villkor för kollaboration

Jag sätter stor tilltro till Oscar Bergs beskrivning av hur kollaboration kommer vara avgörande för företags- och organisationers framgång i framtiden. Kommunikativ förmåga blir en allt viktigare förmåga i alla yrkesroller. Kommunikatörer som vill vidare i professionen behöver släppa den trygghet som en medarbetartidning, nyhetsbrev eller sidhantering på intranätet ger. Den framtida internkommunikatören är en fullfjädrad verksamhetsutvecklare som driver prestation.

/ Niklas Angmyr, 
Digital verksamhetsutvecklare, Palorial 

Relaterade bloggposter av Niklas Angmyr

Vill du också skriva på Kommunikatörens blogg?

Har du något ämne som du brinner extra mycket för? Sveriges Kommunikatörer tar löpande emot gästinlägg. Hör av dig till Katarina Ljungdahl, ansvarig digitala kanaler.

Få genomslag med ABC

Foto på Ann Jönsson Lindström

Ann Jönsson Lindström utbildar kommunikatörer i coachning och ledarskap och chefer i kommunikation.

Vilken kommer att bli din viktigaste chefsegenskap i framtiden? Den frågan ställde tidningen Chef för ett år sedan till drygt tusen chefer. Överst hamnade dessa:

  • min förmåga att hantera förändringar
  • min kommunikativa förmåga
  • mitt coachande.

Visst låter det som ljuv musik för en kommunikatör som brinner för att stötta cheferna och utveckla organisationens kommunikativa förmåga? Så hur gör vi då för att utveckla kommunikatörens roll till att bli mer konsultativ och mindre utförande? För att komma med tidigt i förändringsprocesser och anlägga ett strategiskt perspektiv, istället för att springa efteråt och släcka bränder?

På en workshop hos Sveriges Kommunikatörer om att coacha som kommunikatör, sammanfattade vi framgångsfaktorerna som ”kommunikatörens ABC”. Så här tänkte vi:

  • Attityden hos kommunikatörerna är en nyckel. Är vi villiga att släppa kontrollen och låta andra ta ansvar för sådant som tidigare varit våra expertområden? Litar vi på att andra har förmågan att lära sig genom att prova och göra – och att vi kan finnas där som påhejare och uppfångare?
  • Beteende handlar om att i ord och handling visa vad bra kommunikation är. Visa hur man gör för att förklara, översätta, sätta i sitt sammanhang, få med andra på förändringstågen som går allt oftare nuförtiden. Som kommunikatör behöver du vara en god förebild i vardagen.
  • Coachning kan definieras som en samtalsmetodik som leder till lösningar och ofta även till insikter och ansvarstagande. Är det någon gång vi behöver hitta lösningar, motivation så är det i förändringsarbeten. Det handlar om att få andra att vilja ta ansvar – på riktigt och med motivation.

Håller du med? I så fall har jag tre frågor till dig:

  • Vilken attityd behöver du ha för att nå det du vill åstadkomma?
  • Vad behöver du justera i ditt kommunikativa beteende – vad ska du börja, fortsätta, sluta med?
  • Vilka coachredskap behöver du använda för att nå dina och organisationens mål?

De två första frågorna är jag övertygad om att du själv har svaret på. Men för att svara på den tredje kanske du behöver lära mer om coachningens förhållningssätt och verktyg?

Jag får ofta frågan om bra litteratur i ämnet coachning. Jag brukar svara på att min bok inte är klar ännu, men tills vidare kan jag rekommendera två andra lättlästa böcker:

Lycka till – och kom ihåg att det är bättre att göra något pyttelitet som för dig framåt än att ha dåligt samvete för det du borde göra!

/ Ann Jönsson Lindström, Affärscoachen Just DO it. Ann utbildar kommunikatörer i coachning och ledarskap och chefer i kommunikation. Hon är kursledare hos Sveriges Kommunikatörer.

Relaterad kurs

Kommunikatörens ABC – om att få genomslag i organisationen