Bjud på din kompetens och dina erfarenheter – och dina misstag

Foto på Nilla Peterson, utbildningschef på Sveriges Kommunikatörer.

Nilla Peterson, utbildningschef på Sveriges Kommunikatörer.

Det finns vissa saker som jag brinner lite extra för som utbildningschef på Sveriges Kommunikatörer. Jag vågar påstå att kommunikatörer generellt inte behöver mer kommunikationskompetens. Däremot finns ett behov av att utvecklas inom metoder, arbetssätt, kreativitet och ledarskap för att bli smartare, mer lyhörda och mer rådgivande. Och de smarta, lyhörda och rådgivande kommunikatörerna behövs – såväl på strategisk som mer operativ nivå.

Det är lätt att hamna i gamla hjulspår. Det gör jag också. Jag vill ändå uppmana dig att förändra något av det du gör. Ändra dina möten, våga coacha dina chefer genom att ställa relevanta och nyfikna frågor, bygg upp din retorik på olika sätt beroende på vem du talar med. Var kreativ och modig! Prata med fler människor i organisationen och externt. Ställ mer frågor! Bjud på dina misstag så att andra slipper göra desamma. Var generös med dina erfarenheter och tips! Det är svårt att kopiera ett gediget och genomtänkt arbete, men det är underbart att få bjuda på idéer och tankar.

Du är den som har den kommunikativa kompetensen i organisationen. Sträck på dig, visa att du kan och vill och vågar prova nya metoder och arbetssätt. Tala om för din chef att du behöver bli bättre på det ena eller det andra. Det är bara du som ansvarar för din egen kompetensutveckling. Själv ska jag gå en kurs i presentationsteknik snart, en färskvara som vi alla behöver då och då.

Det finns en enorm kompetens i Sveriges Kommunikatörers nätverk. Ibland önskar jag att vi kunde mötas mycket mer än vad vi gör för att utveckla kommunikationsarbetet i våra företag och organisationer. Sveriges Kommunikatörers uppgift är att stärka kommunikatören i sin yrkesroll och att driva utvecklingen av kommunikativa organisationer. Vi gör det på flera sätt, och en viktig del är ju förstås utbildning och erfarenhetsutbyte.

En av våra kloka kursledare, Kari Österling, brukar inleda sina utbildningar med att räkna ihop hur många års kommunikationskompetens som finns i rummet. Det brukar landa på hisnande siffror. I en grupp på 15 personer, med i genomsnitt 10 års erfarenhet, blir den sammanlagda erfarenheten 150 år. 150 år! Vilken kraft och kompetens, och det bara hos deltagarna. Jag skulle vilja att du utmanar dig själv med att bjuda på den kunskap och erfarenhet du har, du får med all säkerhet tusenfalt tillbaka. Håll inte inne med det du kan, och heller inte med frågor du har.

Ska jag tipsa om något inför hösten? Då väljer jag en kunskapskurs och en metodkurs: Ekonomisk förståelse och kommunikation, för dig som jobbar med strategisk kommunikation, och Från prat till resultat, en interaktiv, upplevelsebaserad utbildning på tre dagar som leds av två duktiga facilitatorer och som du själv är med och påverkar. Trevlig höst!

/ Nilla Peterson,
utbildningschef på Sveriges Kommunikatörer

Medarbetaren och det offentliga varumärket

Foto på Hanna Lindahl och Katrin och Katrin Kuniholm.

Hanna Lindahl och Katrin Kuniholm, nyexaminerade masterstudenter i strategisk kommunikation vid Lunds universitet, har skrivit en uppsats om medarbetarnas perspektiv på varumärkets mening.

GÄSTINLÄGG | Varumärkeskommunikation i offentliga organisationer är ett hett diskuterat ämne, vilket har synts tidigare i denna blogg. Men i den här debatten anser vi att det saknas kunskap om en viktig målgrupp som kommunikatörer bör involvera i varumärkesarbetet: medarbetarna. Vi ser att medarbetarna alltför ofta förbises av både kommunikationsforskare och ledningsgrupper. Samtidigt förutsätter lyckad varumärkeskommunikation att medarbetarna vill vara entusiastiska varumärkesambassadörer.

För att uppmärksamma medarbetarens perspektiv valde vi i vår masteruppsats Varumärkets mening – Den offentliga organisationens vision och värden ur medarbetarens perspektiv att göra djupintervjuer med Skatteverkets medarbetare. Skatteverket var ett bra fall eftersom myndigheten länge arbetat med bilden av sig själv. Dessutom är Skatteverket skickliga i sin varumärkeskommunikation.

Vi frågade hur medarbetarna upplever och uttrycker Skatteverkets vision Ett samhälle där alla vill göra rätt för sig och värdena offensiva, pålitliga och hjälpsamma. Medarbetarna beskrev visionen som en moralisk kompass i hur de ska betrakta medborgarna. Värdena fungerade som verktyg för att uppnå visionen. Genom att vara offensiva, pålitliga och hjälpsamma såg vi att medarbetarna försökte bidra till Ett samhälle där alla vill göra rätt för sig. Vi upptäckte också att medarbetarna använde sig av storytelling för att dramatisera och förstå vision och värden, där olika medarbetare berättade likartade berättelser om organisationen. För oss var det förvånande hur snabbt och konkret medarbetarna kunde berätta om situationer där de uttrycker vision och värden i arbetet.

Utifrån vår studie är detta våra förslag till kommunikatörer i offentliga organisationer:

  • Sträva inte efter en vision som är unik. Till skillnad från privata organisationer där det är viktigt att särskilja sig från andra har icke-konkurrensutsatta organisationer inte någon större anledning att välja en vision som berättar vad som är unikt med verksamheten. Vi menar att offentliga organisationer som söker ett högre förtroende bland medborgarna snarare kan arbeta med en vision som uppfattas som en moralisk självklarhet. Istället för att bara förankra visionen i organisationens samhälleliga uppdrag, kan visionen även uttrycka en inställning till samhället; en slags moralisk övertygelse om hur samhället borde se ut eller vilken människosyn organisationen eftersträvar.                                 
  • Välj värden som tillsammans kan bilda en logisk helhet för medarbetarna. Vi betraktar Skatteverkets värden som ett slags ethos, logos och pathos. Offensiva är utifrån medarbetarnas beskrivningar logos; det är rimligt och förnuftigt att tänka ett steg längre. Pålitliga upplevs som ethos; myndigheter måste arbeta rättssäkert för att skapa ett långvarigt förtroende hos medborgarna. Till sist ger värdet hjälpsamma pathos; vänlighet och mänsklighet från myndigheten gör att medborgarna vill göra rätt. Om medarbetarna kan förena samtliga värden i en och samma arbetssituation kan värdena också förstärka varandra.
  • Använd berättelser om organisationen för att hjälpa medarbetarna att översätta vision och värden till praktiska arbetsuppgifter. Genom storytelling kan medarbetarna förstå hur olika värden hänger ihop och tydligare se hur de praktiskt kan arbeta mot organisationens vision. I vår studie av Skatteverkets medarbetare kunde vi se hur berättelser också hjälpte medarbetarna att förstå sina egna roller i organisationen och Skatteverkets roll i samhället.

Vår förhoppning är att en fördjupad kunskap kring medarbetarens perspektiv bidrar till att fokus i varumärkesarbetet flyttas från synlighet utåt till engagemang inåt. När medarbetarna i offentliga organisationer känner mening kring varumärket och upplever det som positivt i arbetet är vår övertygelse att detta även gynnar medborgarna och samhället i stort. Som kommunikatör blir det också då enklare att förklara varför skattemedel ska gå till att arbeta med varumärkeskommunikation.

/ Hanna Lindahl och Katrin Kuniholm
Nyutexaminerade masterstudenter i strategisk kommunikation
Lunds universitet

Läs mer

Varumärkets mening – Den offentliga organisationens vision och värden ur medarbetarens perspektiv (länk till uppsatsen i pdf-format)

Kontakt

Relaterad kurs

7/10: Från medarbetare till varumärkesambassadör – gå två, betala för en!