”Inte nytt, men rätt och i högsta grad relevant”

GÄSTINLÄGG | Vi har aldrig hävdat att våra resultat skulle vara banbrytande, unika eller särskilt häpnadsväckande. Det finns (som vi skrev tidigare) internationell forskning på området och dessutom en hel del svensk forskning av lite äldre datum som visar på liknande mönster. Bland annat ”Statens symboler” från 1987 skriven av Olof Petersson själv som visar på i stort sett samma resultat som oss. Svenska myndigheter var redan då angelägna om att kontrollera bilden av sig själv, det vill säga bygga sitt varumärke.

Vår poäng är alltså inte att det vi kommit fram till är nytt. Vår poäng är att det finns påtagliga konflikter mellan strävan efter synlighet och andra principer. För som grund för idén om synlighet ligger att den ska vara positiv. Sett utifrån det är det därför högst relevant att ställa sig frågan vilka konsekvenser myndigheters varumärkesorientering får för andra delar av verksamheten. Det handlar inte uteslutande om att myndigheterna ”vill vara effektiva och är inriktade på att bistå medborgare och journalister” detta faller under ”produktionens principer” i vår studie. Det handlar i betydande utsträckning om att skapa en tillrättalagd bild av myndigheten.

Vad vi frågar oss är vad som händer med möjligheten att granska en myndighet som värnar om sitt varumärke eller vad som händer med anställdas möjligheter att använda sitt meddelarskydd när det man har att berätta står i konflikt med varumärket. Att det finns fog för sådana farhågor råder det ingen tvekan om. Just konflikten mellan varumärket och öppenhet har uppmärksammats av andra forskare, vi lämnar tre konkreta exempel i vår debattartikel och under senare år har flera uppmärksammade ”affärer” synliggjort just dessa konflikter (Gävle högskola, Läkemedelsverket Försäkringskassan m.fl.). Statsanställdas förbund har dessutom visat att en ökande andel av deras medlemmar känner rädsla för att uttrycka kritik på och utanför sina arbetsplatser.

I ljuset av det är det relevant att peka på att ”ryktbarhetens principer” är den dominerande principen för myndigheters kommunikationsarbete även om gapet till ”produktionens principer” bara är tre procentenheter. Särskilt som gapet till det ”civilas principer” är 20 procentenheter, det vill säga den princip som omfattar just offentlighetsprincipen och meddelarskyddet. Dessutom är ”ryktbarhetens principer” den enda av de tre som inte direkt kan härledas till grundprinciperna för svensk förvaltning (demokrati, effektivitet och rättssäkerhet).

Så faktaunderlaget finns där men vi vill för tydlighetens skull och påminna om att resultaten som vi lyfter fram i våra texter är betydligt mer nyanserande än vad Olof Petersson vill göra gällande. Att ensidigt hänvisa till vår debattartikel (som dessutom är två år gammal vid det här laget) ger inte en rättvis bild av vår forskning och den ger inte heller en rättvis bild av den komplexitet och de utmaningar som kommunikatörer i svenska myndigheter står inför. Dessutom vill vi påminna om att det är myndigheternas uppdragsgivare – det vill säga politikerna – vi först och främst riktar vår fråga till och inte myndigheternas kommunikatörer.

/ Magnus Fredriksson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet
Josef Pallas, docent i företagsekonomi, Uppsala universitet

För den som vill fördjupa i ämnet sig kan vi varmt rekommendera dessa texter:

  • Christensen, L. T., Morsing, M., & Cheney, G. (2008). Corporate Communications: Convention, Complexity, and Critique. London: SAGE.
  • Petersson, O., & Fredén, J. (1987). Statens symboler Maktutredningens publikationer. Uppsala: Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet.
  • Wæraas, A., Byrkjeflot, H., & Angell, S. I. (Eds.). (2011). Substans og framtreden; omdømmehåndtering i offentlig sektor. Oslo: Universitetsforlaget.

SLUTREPLIK
Detta inlägg är en slutreplik till ”Det som är rätt är inte nytt och det som är nytt är inte rätt”, skrivet av Olof Petersson.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s