Ingen skulle vara gladare än vi om vi har fel

GÄSTINLÄGG | Hur kan man mäta vad det är för tankemönster om kommunikation som dominerar i svenska myndigheter? Ett sätt är att skicka ut en enkät och fråga personer med ledande befattningar i myndigheterna. Ett annat är att göra systematiska analyser av de dokument som dessa personer har skrivit dvs policys och strategier. Båda metoderna har sina brister men båda (rätt utförda) kan ge oss en bra bild av vad det är för ledstjärnor som vägleder kommunikationsarbetet.

Detta betyder inte att det alltid blir som det står i dokumenten när man ska gå från ord till handling men eftersom vi också har gjort observationer och intervjuer med myndighetsrepresentanter så vet vi att dokumentanalysen säger en hel del om myndigheters kommunikationsarbete. Resultaten från dessa presenterar vi i rapporten Medialiserade myndigheter.

Så när en betydande majoritet av myndigheterna (85 procent av de 173 som har dokument) lyfter fram synlighet och anseende som ett uttalat syfte med sitt kommunikationsarbete – fler än de som lyfter fram effektivitet och demokrati två av ledorden för svensk förvaltningspolitik – så tycker vi att det finns anledning att berätta om det. Och vi tycker också att det finns anledning att peka på riskerna – för de finns – vilket vi gjorde i en debattartikel för snart två år sedan.

Olof Petersson kritiserar oss och menar att vi bara söker uppmärksamhet och för den sakens skull vässar våra resultat (Kommunikatörens blogg 24/6 2015 reds. anm.). Men för att komma fram till detta måste man bortse från en hel del av det som vi skriver i våra rapporter, man måste bortse från att vår forskning är publicerad i internationellt, ledande tidskrifter och man måste dessutom bortse från omfattande forskning i Norden och internationellt som visar på samma resultat som våra.

Det råder inga tvivel om att synlighet är en viktig motor för myndigheters kommunikation och det råder inga tvivel om att det finns risker med det. För att säga det behöver vi inte vässa vår forskning – den talar för sig själv. Däremot skulle ingen vara gladare än vi om det visar sig att vår varning inte behövs.

/ Magnus Fredriksson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap Göteborgs universitet
Josef Pallas, docent i företagsekonomi, Uppsala universitet

REPLIK
Detta inlägg är skrivet som en replik till ”Oroväckande när forskningsresultat vässas för att väcka uppmärksamhet”, skrivet av Olof Peterson.

En reaktion på ”Ingen skulle vara gladare än vi om vi har fel

  1. Ping: ”Det som är rätt är inte nytt och det som är nytt är inte rätt” | Sveriges Kommunikatörer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s