En medielogik för 2015

Foto på Jerry Silfwer

Jerry Silfwer, vd för Mad Science Digital, grundare av PR of Sweden och bloggare på Doktor Spinn. Jerry är även styrelseledamot för Svenska PR-företagen och Mittuniversitets Informations- och PR-program.

GÄSTINLÄGG | Medielogik är ett viktigt begrepp inom medie- och kommunikationsvetenskapen.

När vi kommunicerar med varandra så spelar innehållet förstås en betydelsefull roll, men sedan har vi ju även allt det där andra som faktiskt också påverkar kommunikationen.

Och “allt det där andra” kanske är det enklaste sättet att beskriva medielogiken på:

medielogik = allt utöver själva innehållet som påverkar kommunikationen.

Det handlar till viss del om nya teknologier, format och kanaler, men också om djupgående faktorer som ideologier, resurser och maktstrukturer.

Den på 1960-talet kontroversielle medieforskaren Marshall McLuhan gav “allt det där andra” en sådan stor vikt att han gjorde sig berömd för det klassiska axiom vi alla har hört:

“The medium is the message.”

Mediets logik påverkar oss i långt större utsträckning än själva innehållet. Det tvingar oss att fundera över varför viralsajterna envisas med sina klicklockande rubriker, varför vi alltid måste skriva att ett företag är “ledande” i våra pressmeddelanden eller varför vi alltid är så noga med att poängtera “gratis” i all webbcopy.

Som kommunikations- och PR-arbetare är det vår uppgift att påminna våra organisationer om vilken roll medielogiken faktiskt spelar, i synnerhet i dessa tider när hajpen är så stark kring innehållsmarknadsföringens förtjänster.

Men det sätt på vilket vi ser medielogiken behöver utvecklas.

I dessa tider då innehållsmarknadsföringen fått sådan uppsving, så ser vi också de klassiska medielogiker vi känner igen från historieberättandet (se t.ex. Asp; Ganz; Hernes; Strömbäck). När vi berättar historier “kryddar” vi ofta med:

  • förenkling
  • polarisering
  • personifiering
  • stereotypifiering
  • visualisering.

När det gäller klassiskt publicitetsarbete, så förlitar vi oss på medielogiker som ofta är nära knutna till det vi kallar nyhetsvärdering (se till exempel Galtung; Ruge):

  • frekvens
  • tillgänglighet
  • otvetydighet
  • meningsfullhet
  • bekräftelse
  • överraskning
  • kontinuitet
  • presentation
  • referenser till eliten
  • personifiering
  • negativitet.

Men att dessa medielogiker inte är helt och hållet översättningsbara till alla digitala kanaler är värt att uppmärksamma. Vi som arbetat med mediekontakter vet att konflikt och negativitet är starka drivkrafter hos journalistkåren.

Men när vi delar sociala objekt mellan oss så tycks engagemang utklassa nyhetsvärde alla dagar i veckan. Så var hittar vi medielogiska principer som kan appliceras på dagens medieklimat?

För några månader sedan föreläste jag för Helsingborgs kommun vid samma event som Jesper Falkheimer, professor i strategisk kommunikation. Jesper talade om en del av kommunikationsvetenskapen som jag själv nästan hade glömt bort:

Den interpersonella kommunikationen.

Det vill säga den kommunikation som sker människor emellan — alltså inte den som sker mellan människor och institutioner och mellan institutioner och institutioner. Den kommunikation som fanns där långt innan vi förvandlades till ett masskommunikationssamhälle med mäktiga organisationer.

För det är just detta som internet och sociala medier har förändrat. Idag förs samtalet en-till-en – eller en-till-många.

Och då handlar plötsligt medielogiken om något helt annat. Då handlar medielogiken framförallt om påverkan. Och kanske är det därför som internet och sociala medier så framgångsrikt påverkar oss alla, vare sig vi väljer att stå utanför eller mitt i malströmmen av statusuppdateringar.

Och just därför rekommenderar jag att vi “dammar av” Robert Cialdinis (1984) klassiska sex principer — för just påverkan! — när vi vill belysa medielogikens betydelse för kommunikationen i det digitala medielandskapet:

  • reciprocitet (vad kan du göra för din publik?)
  • deltagande (hur kan din publik göras delaktig?)
  • sociala bevis (hur visar du validering från andra?)
  • gillande (hur hittar du det engagemang som redan finns?)
  • auktoritet (hur positionerar du dig som expert?)
  • sällsynthet (hur visar du att ditt innehåll är värdefullt nu?).

/ Jerry Silfwer, vd för Mad Science Digital, grundare av PR of Sweden och bloggare på Doktor Spinn. Jerry är även styrelseledamot för Svenska PR-företagen och Mittuniversitets Informations- och PR-program.

Gratiskurs i digital PR

Jerry Silfwer erbjuder just nu Sveriges Kommunikatörer en gratis 28-dagars e-postkurs om digital PR som lockat över 1 500 nöjda kursdeltagare på mindre än två månader. Anmäl dig idag

4 reaktioner på ”En medielogik för 2015

  1. Bra tankar! Har läst någonstans att Robert Caldinis principer prioriteras väldigt olika beroende av sammanhang och kultur (på vår firma tjafsar vi om sociala bevis t ex, när den ska användas och hur den ska utformas för att inte bli för töntig). Tänker också att det verkligen är viktigt att inte ens frestas klumpa ihop alla sociala medier som ‘sociala medier’ utan ha respekt för varje plattform – Facebook har medielogik, Linkedin sin.

    Hursom, bra tankar. Som vanligt.

    • Tack, Jakob! Ja, och jag tror också att vi behöver återgå till den ursprungliga definitionen av ‘sociala medier’ som innefattar mer än bara sociala nätverk som Facebook och LinkedIn. Den egna sajten, sökmotorer, bloggar och interaktiva skärmar i den fysiska miljön är bara några exempel på kanaler som termen idag mer eller mindre utesluter.

      När det gäller sociala bevis tycker jag att det huvudsakliga problemet är att de ofta saknas. Att se en massa nollor (delningar, kommentarer, stjärnmärken etc.) skapar ju om något motsatta effekter. Och med det tackar jag för en tänkvärd och välformulerad kommentar som livar upp och adderar massor av värde till min gästpostning! 🙂

  2. Ping: Håller Medielogiken På Att Förändras? | peterswebb

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s