Gästblogg: Är slaget om kommunikatören redan förlorat?

Jag är kommunikatör till yrket, och är med handen på hjärtat ofta rätt stolt över vad jag kan åstadkomma med rätt verktyg, kunskap om hur bra kommunikation ser ut och för all del även en hel del instinktiva beslut. Just för att jag tycker kommunikatörens roll är så viktig kan jag känna viss förtvivlan kring hur otydlig vår roll ofta är för oss själva och för andra.

Å ena sidan är kommunikatör (med alla myriader av närbesläktade titlar) verkligen inte ett legitimationsyrke, och behovet av att vara det torde vara väldigt lågt. Samtidigt är det svårt för
mig att känna att det inte är problematiskt när Amnesty väljer att kalla sina telefonvärvare för kommunikatörer (det finns säkert många fler exempel på detta men som före detta anställd på
organisationen har jag sett det användas över längre tid där). Inte för att det skulle vara något fel att vara telefonvärvare på Amnesty, tvärtom gör de ett fantastiskt arbete, men för att det för mig är ett annat yrke än att vara kommunikatör.

En annan välkänd organisation som organiserar svenska kommunikatörer, låt oss kalla den för Sveriges kommunikatörer, har ett pris vid namn Stora kommunikatörspriset. De senaste åren är
vinnarna en VD/Manager/Musikproducent och en reklamkampanj för Volvo Trucks (egentligen för organisationen som helhet, men motiveringen fokuserar på kampanjen). Båda goda kandidater
för ett pris för god kommunikation, men är de kommunikatörer? Organisationen kan säkert argumentera väl för sitt val av inriktning, men om inte Sveriges kommunikatörer belönar just kommunikatörer, vem ska då göra det?

Tidningen Resumé kanske? De utser ju Näringslivets 150 superkommunikatörer? Nja, lite längre ned på listan hittar vi i och för sig en och annan kommunikationsdirektör, men knappast några kommunikatörer. Istället är det VD, styrelseordförande och ambassadörer på topp 3. Till viss del kan det säkert förklaras med en kultur där vi ogärna lyfter fram enskilda medarbetare framför
andra och då är chefen ett säkrare kort, men oavsett bidrar det till en bild där alla är kommunikatörer utom kommunikatörerna.

Är det kanske så att kommunikatör är en hopplös titel? Om inte annat pekar den enorma spridningen av titlar inom kommunikationsområdet på det. Är det kanske så att kommunikationen som begrepp är så central i vår kultur att kommunikatör omöjligt kan ägas av enbart en yrkesgrupp? Ja, kanske. Samtidigt vill jag inte ge upp så lätt. Kanske kan fler stolta kommunikatörer som berättar om allt viktigt de gör vara en bit av en lösning? Kanske kan organisationer och medier som arbetar med kommunikation och kommunikatörer bli bättre på att lyfta fram det och de som gör riktigt bra saker. Ja, kanske.

/ Jimmy Mannung
Styrelseledamot DIK det kreativa facket

11 reaktioner på ”Gästblogg: Är slaget om kommunikatören redan förlorat?

  1. Egentligen är ju alla levande varelser kommunikatörer, dvs alla kommunicerar ju. Men det är intressant att fundera över yrkesrollen kommunikatör och vad titeln kommunikatör står för. Det här skulle jag önska mer diskussion kring! Bra att du tog upp ämnet.

    • Hade likaväl kunnat heta Det stora marknadsföringspriset…eller i stil med det. Håller med Kommunikatören, det lilla enkilda geniet 🙂 behöver ett pris. Bra skrivet.

  2. För mig är man inte kommunikatör bara för att man kommunicerar. Jag tycker absolut inte att kommunikatör ska vara ett legitimationsyrke. Men yrkesrollen är inte tillräckligt känd och det är problematiskt. HR och ekonomer är inga legitimationsyrken heller, men få skulle kalla sig ekonomer bara för att man jobbar med siffror och excel. Kan det bero på att kommunikatören fortfarande är ett ”ungt” yrke, dvs. det har inte funnits så länge?

  3. Bra krönika, den sätter fingret på ett intressant problem. Jag är ganska ny som renodlad kommunikatör (sitter sedan drygt två år som kommunikationschef på en statlig myndighet efter bortåt hundra år som journalist), och tänker att ett problem med vårt yrke är att ”alla” tycker sig kunna det. Alltså i den meningen att det är väldigt lätt att ha åsikter om hur professionell kommunikation ska bedrivas; det är svårare att förklara varför en svår intern fråga ska kommuniceras på ett visst sätt än det är för en ekonom att förklara varför ett antal x- och y-faktorer ger ett visst utfall i Excel. Jag håller med om att vår yrkesroll behöver diskuteras och – kanske och ibland – förtydligas. Sedan är det onekligen ett framsteg att den öststatsklingande benämningen ”informatör” tycks vara på väg bort…

  4. Titelförvirringen blir tydlig när en kollar på platsannonser, då kan alla arbeten mer eller mindre klassas till/som kommunikatörer (eller kopplas till titeln) bara för att det efterfrågas att personen ska ha egenskapen att vara ”kommunikativ”. Och det är ju inte samma sak som att ha en yrkeserfarenhet och kunskap. Ibland tänker jag att det finns en låg förståelse för vad det är att arbeta strategiskt och samlat med kommunikation, även inom HR och rekrytering som ska tillsätta kommunikatörstjänsterna. Vilket känns olyckligt!

  5. Intressant krönika och bra kommentarer! Det är en viktig diskussion. Hade internet och möjligheten att blogga funnits på 80- och 90-talet så hade diskussionen varit den samma. Inget har egentligen hänt. Därför är diskussionen intressant, särskilt när nya personer i yrket tar yupp frågan. Kommunikatören, som förr kallade sig informatör, för samma diskussion idag som igår om sin roll, sitt yrke och sin titel. Jag engagerade mig i föreningens namnbyte när det begav sig då jag tyckte att vi hade kommit långt med att ”legitimera” informatör som titel. Jag tyckte vi hade investerat mycket i att skapa förståelse för yrket Informatör, men föreningen valde Kommunikatör. Så här i efterskott kan jag tycka att det hela gick fel och fick fel fokus. Jag la energi på fel sak och har tänkt om. Att inget har hänt beror på att vi tänker i samma banor som vi alltid gjort. Det är dags att tänka annorlunda. Tänk om vår yrkesförening tänkte annorlunda och inte hade fokus på att samla alla under en yrkestitel? En enhetlig titel på vår yrkesgrupp kan vara helt fel. Varför inte hellre bejaka det faktum att vi är ett myller av människor, alla med olika yrkestitlar, som drivs av en ambition att skapa god kommunikation som bottnar i ett antal gemensamma värderingar och etiska förhållningssätt? Att kalla sig kommunikatör eller informatör är inte viktigt. Min identitet hittar jag i mitt arbete och i resultatet av det jag åstadkommer. Egentligen jobbar vi alla mer eller mindre med verksamhetsutveckling i vid bemärkelse, men det är lätt att fastna i ett begränsat perspektiv baserat på arbetsuppgifter att t ex hantera en kommunikationskanal eller anstränga sig att jobba med strategisk kommunikation. Resultatet är det viktigaste, att jag bidrar till verksamhetens utveckling (människor, organisation, affärer, måluppfyllelse etc), att jag kan kommunicera med andra som jobbar med samma sak och att jag skapar någon form av nytta. Jag har inget emot att andra, t ex en Vd, kallar sig kommunikatör och får pris. Det är en viktig roll som Vd har, kanske den allra viktigaste, och om jag som kommunikationschef kan hjälpa Vd att bli en kommunikatör så är det mitt yrke. Dessutom är det lätt att glömma att en kommunikationschef egentligen ska vara bättre på ledarskap än kommunikation. Det intressanta är därför om föreningen hellre lade kraft på att driva diskussionen mer mot yrken, rollen och nytta samt kvalifikationer (kompetens, utbildning, erfarenhet) som kännetecknar en kommunikatör.

    • En spännande och viktig diskussion. Jag gillar din formulering, Johan, om att vi ju alla arbetar med verksamhetsutveckling. Det som förenar oss är att vi använder kommunikation som verktyg för att nå mål. Sven Hamrefors definition av vår uppgift som kommunikatörer är riktigt bra: Vi är de som tar ”ansvar för utveckling av organisationens kommunikativa förmåga”. Det är en framtidssäkrad uppgift som ger oss mening och som samlar många olika yrkestitlar utan att det blir ett problem.

  6. Funderar på andra -örer och landar i ett resonemang som jag hade för en tid sedan en kollega långt innan Björklund kallade alla politiker utom honom själv för amatörer. Vi talade om att dubbeltydigheten i begreppet professionell. När jag säger att du är professionell kommunikatör så menar jag oftast att du är skickligare eller bättre än andra på kommunikation. Oavsett om du jobbar strategiskt och planerande eller med själva hantverket som skribent, formgivare eller jounalist. Men för mig som är så gammal att jag fortfarande minns IOKs (Olympiska kommitén) märkliga regler för vad som räknades som amatöridrott på 70- och 80-talet, skulle jag med professionell också kunna mena att du är anställd som kommunikatör i en organisation och inte bara bloggar på fritiden. Sveriges kommunikatörer beskriver sig själva som ett yrkesnätverk för alla som jobbar med kommunikation. Skickliga eller inte.

  7. Att arbeta som kommunikatör innebär att arbeta professionellt med yttrandefrihet. Att kommunicera är ett grundläggande mänskligt behov och en rättighet varför kommunikatörens legitimitet blir extra tydlig inom ramen för arbete med mänskliga rättigheter och andra rättighetsbaserade frågor. Att behärska kommunikation kräver begåvning och talang, ungefär som att du har läggning för att vårda genom läkaryrket. Genom kommunikation kan vi faktiskt rädda liv (Läkare utan gränser, Amnesty) osv. Opinionsbildning, lobbying och visuell kommunikation är verktyg i detta arbete. Liksom research och omvärldsbevakning. Och ja, det finns en stor skillnad mellan reporterns och kommunikatörens yrkesuppdrag. Kommunikatören arbetar i ett stort sammanhang och kommunicerar utifrån en värdegrund. Journalisten/reportern är fri och självständig alternativt arbetar med ett granskande uppdrag åt en tidning. Idag blandar man ihop marknadsförare med kommunikatörer. Man låter reklambyråer kommunicera värderingar som de saknar kompetens till. Min åsikt är att kunskapen om kommunikation fortfarande är mycket låg i Sverige och att kommunikatörens uppdrag är sprunget ur ett modernt och välutvecklad samhälle med en väl utvecklad yttrandefrihet. USA är bäst på kommunikation, utan tvekan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s