Om passion och kommunikation

I helgen skrev Fredric Karén på SvD om hur passionen lämnat politiken och att det inte längre går att komma nära politiker för att det står pressekreterare och kommunikationsexperter i vägen.

Bild från www.sxc.hu”Numera blockeras vägen fram till politikerna av agenter, pressansvariga och kommunikationsexperter. Den journalist som söker svar på sina frågor brukar i bästa fall få en e-postintervju där frågorna helst ska skickas ett par dagar i förväg. Allt för att kommunikationsstaben ska hinna tolka och läsa svaren in i minsta beståndsdel.

I samma stund som taktiken överröstar passionen, som strategin skymmer glöden, som de inrepeterade svaren uttalas på bekostnad av spontana ord hämtade ur en stark inre övertygelse … I samma stund blir politiken mindre angelägen.”

Som före detta journalist blir jag förfärad över att det är dessa arbetsförhållanden som journalistiken har att verka under. Som nuvarande kommunikatör blir jag lite ledsen; är det så här andra ser på oss? Är det detta jag har blivit?

Sedan tänker jag i mitt stilla sinne att de flesta kommunikatörer skulle ge åtminstone en lilltå för att få lite passion att jobba med i sitt dagliga värv.

Fredric Karén ser nostalgiskt tillbaka på en tid när journalisterna fick sitta med statsminister Tage Erlander i sminket i TV-studion efter valsegern. Men det är fler saker som förändrats än politiken och politiker; även journalisterna och sättet att rapportera har förändrats. Att vara passionerad innebär att man kan säga saker i stundens hetta, att tala från hjärtat. Var det inte detta Reinfeldt gjorde när han talade om sig själv som en stridshingst som vill kämpa inför valet? Vad fick han för det? Ett inslag i Aktuellt om munterheten i sociala medier över uttalandet. Vilken metanyhet.

Är det så konstigt att orden vägs på guldvåg, att varje nyans som kan misstolkas tvättas bort när Anna Kinberg Batra tydligen är otänkbar som partiledare efter Reinfeldt eftersom hon sa att stockholmare är smartare än lantisar för snart 15 år sedan?

Vad som är hönan och ägget kan såklart diskuteras. Men om vi ska ändra på det måste det bli lite högre i tak. Vi skulle nog alla behöva lite mer passion i våra (arbets)liv.

/Jeanette Agnrud, Sveriges Kommunikatörer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s