”Stå still och se dig om.”

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERASå sa min första mentor till mig vid ett tillfälle. Han hade sett mig jaga runt i korridorerna och jag minns att han såg sträng ut när han sa det. Kanske ville han förmedla ett allvar, kanske skojade han? Kanske var det bara en övning? Men jag minns att det kändes skönt att en liten stund reflektera över vad jag höll på med. Och sen pratade vi om vad jag såg. Just där och då.

Dessvärre glömde jag sen bort hans uppmaning och rusade på i livet och karriären. Jag blev informationschef, PR-konsult, chef på telekombolag och chef igen på större bolag, med ännu fler medarbetare. Jag var delaktig i att lansera ny omvälvande teknik och ett nytt spektakulärt varumärke. Livet snurrade fort. Tills jag en dag inte orkade mer. Då tvingades jag att stanna upp, stå still och se mig om – igen. Och det var inte mycket av det jag såg som jag gillade. Ofta undrade jag hur det blev så, och hur jag hade kunnat göra annorlunda.

Jag insåg att jag saknade de där stunderna och samtalen – de som bara handlade om mig och där jag tog mig tid att reflektera över vad jag ville och gjorde.

Att ha någon att samtala med är utvecklande, ibland kanske till och med livsavgörande. (Jag har i flera år varit aktiv i föreningen Tjejzonen, som arbetar med att förebygga psykisk ohälsa hos unga tjejer, och här bevisar vi, varje dag, att samtal gör skillnad.) För mig blev samtalen ett verktyg, ett sätt att ta mig vidare.

Men ett samtal kräver två parter och det är här mentorn blir viktig. Jag har skaffat nya mentorer, jag har lärt mer om mentorskapet och jag har hittat en ny väg genom livet, för det var vad jag behövde. Men eftersom jag är en alldeles vanlig människa så tror jag att alla mår bra av att få vad jag fått, stunder av reflektion, samtalet, perspektiv på tillvaron och en timma då och då för att finna svaren på de där frågorna som man aldrig har tid att ställa sig själv.

Jag har nu, under några år, kombinerat egenföretagandet med intresset för skrivande. Jag har förkovrat mig i samtal om litteratur, läst litteraturvetenskap och nu också skrivit min första roman. Och ingenting av detta hade blivit verklighet, om jag inte hade haft någon att prata med och tillåtit mig själv att stå still en stund.

/Anne Liljeroth,mentor i Sveriges Kommunikatörers mentorprogram och som debuterar i september 2013 med sin roman Bara människor.

En reaktion på ””Stå still och se dig om.”

  1. Vad vore människan utan samtalet? Det är samtalet som ger oss perspektiv, kreativitet, närhet, förmåga. Bra inlägg som många säkert känner igen sig i och som jag hoppas många hinner läsa innan de rusar vidare i karriären.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s